FRAMTIDEN äR NU

2006 blev året då tre bolag viktiga för JNT – Finnet, Multi.fi och Novacall – alla kämpade för sin existens.

För Finnets del var utgångspunkten som beskrivits att åtta av ägarbolagen (G8) i slutet av 2005 ingått avtal om att köra sitt eget lopp för att utveckla DNA till ett lönsamt bolag. JNT var som framgått en av de åtta, dock i en passiv roll. Jan-Erik Frostdahl beskriver saken som att DNA behövde bli ett ”vanligt” bolag. Vanligt i den meningen att det inte genom avtal med ägarna berövades handlingsfrihet, och inte heller var förhindrat att finansiera sina investeringar på egen hand.

Reaktionen blev att de övriga aderton ägarbolagen (G18) samlade sig i en motaktion. Denna formulerades i ett gemensamt brev av den 17 januari 2006. I korthet gjorde G18, i ett inte särskilt vänligt tonläge, en annan analys än G8. G18 ifrågasatte även om alla de åtgärder som hade vidtagits för att omstrukturera Finnet hade skötts korrekt och i enlighet med god för­valt­ningssed. De övervägde att kalla till ännu en extra bolagsstämma för att låta denna ta ställning till en sär­skild revi­sion av räken­skap­erna och konc­ernens styrning.

I ett sådant stämningsläge gällde det alltså att hitta framgångsvägar som DNA hållbart kunde bygga på. Ett primärt mål för G8 var den beskrivna emissionen där ägarbolagen skulle

Erik Sjöberg

apportera in sin inf­ra­struk­tur för mob­il­tele­fonin. Ett annat mål för G8 blev att av­sk­affa Fin­nets för­valt­nings­råd. Detta hade en repr­ese­ntant för varje bol­ag, vil­ket inne­bar att G18 hade maj­ori­teten.

Erik Sjöbergs insats

Det här var frågor för bolagsstämman, men första för­söket att gen­om­föra en så­dan må­ste inhiberas på grund av bristande deltagande. Jan-Erik Frostdahl berättar att Erik Sjöberg, VD för Vasa Läns Telefon, i detta läge gjorde en viktig insats. Ägarna var åter samlade i ’ormgrottan’ och många skällde på Jarmo Leino och styrelsen. Då sade Erik Sjöberg ungefär så här:

”OK, vi har i den här gruppen olika åsikt, och vi kommer knappast att komma överens. Men om det finns stora ägare som är beredda att göra satsningar, kan övriga ägare inte göra sitt yttersta för att hindra det. Där går en gräns. Man kan säga att man inte deltar, men man kan inte långsiktigt obstruera.”

”Det tog skruv hos alla”, enligt Jan-Erik Frostdahl och bidrog till att stämman kunde genomföras i början av juni 2006. Emissionen

Maria Höglund

godkändes, med den bet­yd­ande kon­sekv­en­sen att G8-bol­agen fick maj­ori­tet i Fin­net, för­valt­nings­rådet av­skaf­fad­es och ny styr­else uts­ågs. Pro­ces­sen kräv­de juri­disk fin­ger­färdig­het, och om G18 hade age­rat ann­or­lun­da hade utgån­gen ku­nnat bli en an­nan.

Med dessa förändrade förutsättningar var ett viktigt delmål för G8 nått, och omvandlingen av DNA kunde drivas vidare.

”Vi [Leino, Siivola, Frostdahl och Riitta Tiu­ra­ni­emi, dir­ek­tör för DNA:s mob­il­verk­sam­het] ville nå till att DNA in­te sk­ulle bes­kr­ivas som den tre­dje av de nationella operatörerna, utan som en av de tre”, säger Jan-Erik Frostdahl.

Ny VD för JNT

JNT:s lån av sin VD till Finnet var tänkt som ett arrangemang under hösten 2005. Men hän­delse­ut­veck­lingen i Finnetvärlden gjorde som fr­am­gått in­te halt vid årsskiftet. Detta han­te­rad­es så att Fro­st­dahl från och med jan­uari 2006 skulle fort­sätta Fin­net­upp­draget på halv­tid och sköta VD-upp­draget på JNT på den an­dra halv­tiden. När Frost­dahl inte var på pl­ats skulle ekon­omi­che­fen Maria Hög­lund vara hans ersät­tare.

”Det gick givetvis inte”, kommenterar Frostdahl i efterhand. ”Båda bolagen krävde en heltids-VD.” I praktiken kunde det inte undvikas att JNT kom i andra hand.

Den slutsatsen drog småningom också JNT:s st­yr­else. Bolaget stod uppenbart inför frågor som krävde stor uppmärksamhet av bolagets ledning. Hur var till exempel läget för Multi.fi och Novacall?

Kurt Betlehem, viceordförande i JNT:s st­yr­else, tog upp frågan i ett notat den 4 maj. De för­ändrings­processer som präglade branschen var svåra att överblicka. Hittills hade JNT lyckats väl att genom rat­ionali­ser­ingar, pers­onal­mins­kning och out­sour­cing upp­rätt­hålla en god lönsamhet. ”Men har vi i styrelsen en klar bild av vad vi vill åstad­komma med JNT på längre sikt? Jag har ej!”

Kurt Betlehem lade fram ett antal idéer för hur styrelsearbetet kunde utvecklas och framförde att bolaget absolut var i behov av en ny och kraftigt marknadsinriktad heltids-VD.

Avgörande var att DNA:s styrelse ville ha Jan-Erik Frostdahl kvar. Jarmo Leino: ”Janne hade en avgörande betydelse för att vi lyckades vända utvecklingen i DNA. Bolaget var på väg mot konkurs, men Janne ledde saneringsprocessen skickligt. Det bidrog till att vi bad honom fortsätta. Det är vanligt att man i sådana här lägen byter VD, men vi ville ha Janne kvar också i

Kurt Betlehem, vice ordförande i JNT:s styrelse, sade ifrån. JNT behövde en VD som kunde ägna all kraft åt bolaget.

nästa skede.”

Tre av Frostdahls kolleger hade som tillförordnade kommit att prova på uppdraget som VD för JNT under hans sejourer hos Finnet. En intresserad kandidat var nu också Novacalls VD Tommy Wikman. Styrelsen förrättade snabbt sitt val: Maria Höglund, som tillträdde den

Saija Söderlund, anställd 2002, ersatte Maria Höglund som JNT:s ekonomichef.

1 september 2006. Till ny ekonomichef efter henne utsågs Saija Söderlund.

Fortsatt snabb teknikutveckling

Den tekniska utvecklingen inom telekom- och IT-världen fortsatte under 2006 minst lika intensivt som tidigare. En viktig insikt,

Marie Westrin, mångårig Ericssonchef för radioteknikutvecklingen, drog slutsatsen att GSM inte var på väg att slås ut av 3G-tekniken.

åtminstone inom det ledande mobil­system­bol­aget Ericsson, var att GSM tvär­te­mot prog­nose­rna inte var på väg att dö bort.

”Länge hade vi trott att 3G skulle ta död på GSM. Men GSM fortsatte år för år att överträffa för­sälj­ningsprognoserna. Vi såg allt fler case där bara en begränsad radiokapacitet skulle behövas och

Kina överraskade telekomvärlden genom att utveckla en egen 3G-standard, med akronymen TD-SCDMA. Här en kinesisk jämförelse med den konkurrerande 3G-standard som drevs fram av de nordiska aktörerna, WCDMA.

GSM skulle vara lagom dimensionerat. Sam­tid­igt blev GSM genom ut­veck­lings­arb­etet allt bättre och bil­li­gare”, säger Eric­ssons dåvar­ande chef för radio­tek­niken, Marie West­rin. Fort­fara­nde var över ettu­sen Eric­ssonan­ställda sys­sel­sat­ta med att tek­niskt ut­vec­kla GSM. Det var fler än det antal som ägnade sig åt 4G-tek­niken LTE.

Just vid denna tid togs de första HSPA-näten i bruk kommersiellt. Först ut, precis före års­ski­ftet till 2006, var den amerikanska

De kinesiska myndigheterna beslöt att China Mobile, världens största mobiloperatör, 2006 med omkring 300 miljoner abonnenter, skulle bygga sitt 3G-nät med tekniken TD-SCDMA.

mobiloperatören Cingular Wireless. Maxhastigheten var in­led­nin­gsvis 7,2 Mbps nedströms och 384 kbps uppströms.

Men åter skedde något oväntat. Kina med­del­a­de sitt val av 3G-teknik. I stället för att väl­ja något av de tidigare beskrivna alter­nat­iven med­del­a­d­es att Ki­na skulle pr­e­se­nt­era en eg­en 3G-st­an­da­rd. Mot­ivet var att sli­ppa lic­ens­av­gift­e­rna till de glo­ba­la st­or­spel­ar­na och att mar­ke­ra sitt ober­oende.

Kinas 3G-teknik fick namnet TD-SCDMA (Time Division-Synchronous Code Division Multiple Access). Med de oerhörda volymer som det skulle komma att handla om i Kina stod det omedelbart klart att scenen åter en gång hade möblerats om.

Som konsekvens blev transmissionskapa­cit­et­en snabbt en flaskhals. För bolag som Ericsson var det givetvis en god nyhet. Ju fler video­sn­utt­ar van­ligt folk lade ut på Internet, des­to fl­er bes­tällningar på ökad nätkapacitet var att vänta.

Detta lyftes fram också i JNT:s årsberättelse för 2006. ”Allt mer kommer att krävas av inf­ra­str­ukturen för att kunna leverera de tjänster som kunderna vill ha […] Sett ur det lokala perspektivet är det här en ytterst viktig sak. Att företag och hushåll i vår nejd har tillgång till snabba datakommunikationsförbindelser är en grundförutsättning […] Därför kommer vi framöver att satsa på att bygga ut speciellt fiberförbindelserna i vår region.”

Nationellt var årets telenyhet för vanliga ab­on­nen­ter i Finland att förbudet mot bun­dl­ing upp­hör­de. Från början av april kun­de ope­ratöre­rna säl­ja mob­il­tele­foner och abo­nne­mang i ett paket.

I Jakobstad var årets nyhet att man i december kunde börja använda 3G-nätet, i varje fall cent­ralt i staden. DNA öppnade då regionens första 3G-station, placerad i stadens vattentorn.

Novacall i kris

Callcenterbranschen var i Finland ännu under tillväxt, allt fler företag outsourcade sin kundtjänst eller delar av den. Men prispressen var hård. Beställarna hade fått god övning i att spela ut callcenterbolagen mot varandra.

Konkurrensen förvreds av att en del aktörer kunde påräkna offentligt stöd. Försäljningar och fusioner skapade under året nya konstellationer, bland annat köpte det svenska Tradimus det finländska Excellent. Även Novacall ägnades intresse av danska och svenska spekulanter.

Problemen hade emellertid börjat hopa sig för Novacall. I en bakgrundsanalys beskrev VD:n Tommy Wikman hur verksamheten åren 2001-2004 hade dominerats av att DNA var den stora kunden. Utöver det hade Novacall fyllt på med uppdrag som i jämförelse var små. När DNA 2005 började driva delar av sin kundtjänst i egen regi, stod Novacall med en skev profil i förhållande till de övriga kundernas behov.

En försvårande faktor för Novacall var att kollektivavtalet med arbetstagarsidan var skrivet med Tjänstemannaunionen och inte, som fallet var för de flesta av konkurrenterna, med

Under 2005 hade JNT ju gått in med ett kapital­till­skott i Multi.fi på 500000 euro, men vår­en 2006 kom signaler att utvecklingen inte mot­sva­rade förväntningarna.

En analys av organisationen och företags­kul­tur­en inom JNT, Multi.fi och OFC-Data bes­täll­des av en kons­ult­firma. Work­shops med ett ur­val anstä­llda den 13 maj gav väs­en­tlig info­rma­tion och var sär­skilt alarm­era­nde för Mul­ti.fi:s del. Bol­aget besk­revs ha hög tek­nisk och inno­vativ kompe­tens och stark lokal föran­kring, men ”int­ernt kaos” rådde i org­anisati­onen och frus­trat­ion rådde över svag­het­erna i ledar­skapet.

Den 15 maj avgick Glenn Häger, fortfarande Multi.fi:s huvudägare, och efterträddes av Ove Fagerholm, som ju var VD också för OFC-Data.

I en rapport en vecka senare konstaterade Fagerholm att det ekonomiska läget för Multi.fi var katastrofalt. Personalkostnaderna hade under ett års tid ökat med 60 procent, det vill säga efter att JNT ställt nya medel till Multi.fi:s förfogande. Omsättningen hade däremot kn­ap­past sti­git alls; den förväntades för året 2006 lan­da på unge­fär 3,7 miljoner euro. De in­vest­eri­ngar som hade gjo­rts i infra­struk­tu­ren var över­dime­nsione­rade.

En snabbtillsatt saneringsgrupp bedömde att en nettoinbesparing på 223000 euro skulle kunna göras i Multi.fi ännu år 2006. För 2007 skulle man kunna sanera för 470000 euro. Det skulle dock inte gå att nå ett positivt resultat för 2006.

Glenn Häger var tillsvidare anställd i bolaget med oförändrade villkor, men meddelade att han planerade bilda ett nytt eget företag för att sälja konsulttjänster. Något VD-avtal gällande Multi.fi hade han inte.

Saneringsgruppen kom fram till att ytterligare 500000 euro behövdes för att få Multi.fi:s ekonomi i balans. Finansieringen borde sättas in som eget kapital. Glenn Häger avsåg inte delta i detta, utan lät tvärtom veta att han var intresserad av att sälja en del av eller hela sitt aktieinnehav i Multi.fi.

För JNT:s styrelse handlade frågan, ifall bolaget skulle lägga in mera kapital i Multi.fi, om att JNT skulle bli majoritetsägare, vilket automatiskt skulle göra Multi.fi till ett dotterbolag. Detta var inget oväntat scenario för styrelsen, som dock inte tänkt sig denna nivå på kostnaderna, oräknat den borgensförbindelse som Häger hade gett för lån till Multi.fi, 217000 euro.

Multi.fi byter ägare

Vid Multi.fi:s bolagsstämma den 8 juni utsågs ny styrelse. Jan-Erik Frostdahl och Timo Prittinen, som båda suttit i styrelsen tillsammans med Häger sedan bolagets start 1999, ersattes av Maria Höglund och Peter Boström. Framför allt handlade det för dem nu om att skaffa sig ordentlig inblick i företaget.

Glenn Häger byggde under tolv års tid upp Multi.fi, ett pionjärskap med få motsvarigheter i Finland. Här i sin verkstad sommaren 2011. Fritiden har handlat om att skapa musik.

Vem skulle ta över som ägare efter Glenn Häger? JNT var en självklar kandidat, men Multi.fi var väl etablerat och hade också erövrat en position i Vasatrakten. Under sommaren gjordes olika utspel i ett stämningsläge som inte var det bästa. Vasa Läns Telefon hörde till dem

VLT såg i början med tveksamhet på Internets möjligheter, men hade 2006 chansen att köpa Multi.fi. JNT drog dock det längre strået. Illustration ur VLT:s årsberättelse 2006.

som fick en propå. När hösten inträdde var JNT och Häger dock överens. Den 26 september gick pressmeddelandet i saken ut.

”Som lokalt bolag vill vi säkerställa att kund­er­na i vår region ska ha tillgång till bra kommuni­kations­för­bind­el­ser och ett ändamåls­enl­igt tjänste­ut­bud”, kommen­ter­ade Mar­ia Hög­lund i press­meddelan­det, som näm­ner att Mul­ti.fi var den led­ande lever­antören av bred­bands­tjän­ster i Jakob­stads­reg­ionen och kraf­tigt hade expan­derat under de sen­aste åren.

Genom affären blev också OFC-Data dotterbolag till JNT. Ägarprocenten var härefter 81 för JNT och 19 för Ove och Kristina Fagerholm.

I sin beredning för JNT-styrelsen beskrev Maria Höglund hur samarbetet mellan JNT, Multi.fi och OFC-Data skulle kunna intensifieras. Till exempel skulle all Multi.fi:s personal flytta från Fabriks­ga­tan till Alholmsgatan. Kund­betjäningen och mark­nads­för­ingen skulle skötas gemensamt. JNT:s före­tags­för­säljare skulle ta hand också om Mul­ti.fi:s kun­der. Alla ekon­omi- och stöd­funk­tioner skulle över­föras till JNT.

Samarbetet behövde förbättras även mellan ”gammal” och ”ny” teknik.

”Den tidigare ’muren’ mellan JNT och Multi har lett till att man på JNT har hållit kvar den gamla tekniken och att man i Multi satsat på ny teknik. För att få en vettig övergång från gammalt till nytt krävs ett närmare samarbete. Multis tek­niska personal är nu nedtagen till en sådan nivå att det krävs samarbete med JNT:s personal för att hålla verksamheten i gång”, sade Maria Höglund bland annat.

En extra bolagsstämma utsåg den 16 oktober ny styrelse för Multi.fi: Maria Höglund, Kenneth Nylund och Stefan Skytte.

I oktober beskrevs en ny organisationsmodell för JNT-gruppen. Det var juridiskt fortfarande fråga om tre olika bolag, JNT, Multi.fi och OFC-Data, men nu inom samma organisation. Tre operativa enheter definierades, försäljning, teknik och nät, med stödfunktioner för ekonomi och IT.

I december rapporterade VD:n Ove Fagerholm att Multi.fi:s personal hade minskats från tjugosju till tolv. Olönsamma egna DSLAM:ar hade avvecklats, bland annat i Taklax och i Vasa. Kostnaderna för IP-transittrafik hade minskats genom att förbindelser sagts upp och avtal omförhandlats. Kostnaderna för det egna stam­nätet och diverse förbindelser var ännu ”över­höga”. Posi­tivt var den jämna till­ström­ningen av nya kun­der.

”En kärntrupp i Multi.fi:s personal kämpade oavbrutet för att hålla skutan flytande. I svåra situationer skiljs agnarna från vetet, och de bärande krafterna i detta är värda en stor eloge”, kommenterar Maria Höglund i efterhand.

Allt fler bredbandskunder

Trots att Multi.fi:s omsättning stod still ökade alltså antalet kunder. Års­siffr­orna visar en impo­ner­ande ökn­ing av bred­bands­anslut­ning­arna med 27 pro­cent, vilket kan jäm­föras med att de fa­sta tele­fon­anslut­ninga­rna min­skade med

JNT blev en pionjär också i fråga om den internetbaserade telefonin. Egenproducerade IP-Voice-tjänster lanserades 2006. Här några förslag till logotyp.

5 procent. Den fasta tele­fonin styr­des dess­utom allt mer till IP-bas­erade tjän­ster, både i fråga om före­tag och privat­personer.

Som nämnts drev JNT ett eget utvecklings­projekt gällande VoIP-lösningar. Basen för detta blev Wengo, ett alternativ till Skype baserat på öppen källkod. Målet var en egen produkt Mul­ti­Voice och en egen kund­portal Multi­Phone. I ut­veck­lings­arbetet inklud­erades Jakob­stads­bol­aget Sesca, den första Multi­Voice-tjän­sten kun­de tas i bruk hös­ten 2006.

Även övergången till digital-TV tog fart under året. Vid ingången till 2007 uppskattades drygt hälften av hushållen ha digiboxar. Den stora majoriteten hade skaffat programkort för att kunna se Sveriges TV. Även betal-TV-kanalerna hade ökat kraftigt i popularitet.

”Utvecklingen går mot att all trådbunden kom­mun­ikat­ion levereras över fiber­för­bind­els­er. Det är ett fak­tum som har styrt ut­veck­lin­gen av vår verk­sam­het redan i många år. För­del­en med fi­ber är att vi i ett enda nät kan trans­por­tera både tele­foni, data och TV-bil­der. För de kun­der som är ansl­utna till JNT:s nät sker en sys­tem­at­isk över­gång till fib­er­anslut­ningar”, kom­men­ter­ade Maria Hög­lund i sin för­sta års­berätt­else som VD.

Andra nyhetsnotiser från året var att JNT sålde de GSM-basstationer som bolaget dittills hade hyrt ut till DNA (betalningen bestod av Fin­net­aktier), att JNT sålde sin verksamhet gällande alarm och säkerhet till GT, att JNT:s lagerfunktion lades ut på företaget Ostromap och att en extra ordinarie bolagsstämma den 9 november godkände JNT:s nya bolagsordning.

Fiberdeklaration

I en artikel i Jakobstads Tidning i november återkom Maria Höglund till potentialen i fiberbaserade kommunikationsnät.

”När man nu i en del byar bygger bya­nät och del­vis ock­så kom­mun­nät med fib­er­tek­nik frå­gar man sig om de lok­ala tele­ope­ratör­erna beh­övs. På den frå­gan är sva­ret ett klo­ck­rent JA.

Fiberoptiken fungerar genom att ljusstrålen inuti kärnan totalreflekteras mot gränsytan till manteln. På det sättet kan ljuset färdas mycket långa sträckor, förutsatt att kärnan är optiskt tätare än manteln. De förluster som sker i ett fiberoptiskt system beror huvudsakligen på små orenheter som absorberar en del av ljuset.

nackdelar. ”Fördelen med snabbheten i fib­er­för­bind­elser påtalas ofta i press­en. Men en bya­fiber­kabel är mycket snabb endast inom det egna nätet. Snabb­heten ut mot Inter­net kan inte bya­fiber­kabeln på­ver­ka, hastig­heten ut mot Int­er­net på­ver­kas av för­bind­elser som kan finnas t.o.m. på andra sid­an jord­klotet.”

Byfibernätet är med andra ord beroende av att teleoperatörer och andra levererar tjänster. Någon måste även koordinera byanätet, sköta underhållet och förhandla om tjänster till det. Under en period kan det kanske räcka med någon eldsjäl för detta, men vilken är lösningen långsiktigt?

Maria Höglund såg paralleller till de lokala kab­el-TV-nät som i tiden byggts på talko. Eft­er­hand ha­de största delen av dessa nät över­låt­its till tele­operatö­rer. ”Fiber är i dag ’tren­digt’, men vi har på JNT valt att inte göra fiber­ut­bygg­naden med myc­ket pompa och ståt utan strävar efter att sköta ut­bygg­naden mål­med­vetet och kost­nads­effektivt.”

Budskapet var alltså att JNT såg sig som det naturliga alternativet när det gällde att bygga fibernät. Frågan var när kunderna ansåg sig ha behovet och hur de såg på kostnaden. ”Ofta hör man ordet gratis när det gäller bredband […] men tyvärr är det väldigt få saker som är gratis här i världen och bredband hör inte till den kategorin.”

Projektet Atlas

Frågorna kring Finnet och DNA var hösten 2006 uppe på JNT:s alla styrelsemöten. Man konsta­terade att tudelningen inom Finnet hade bli­vit ännu starkare. Det nämndes att Iisal­men Puhe­lin hade bytt läger och num­era sam­arbe­tade med G18. Den stora saken var dock att G8 nu ville ta ste­get att konso­lidera bola­gens verk­sam­het helt och hållet.

Det sistnämnda gick internt under kodnamnet Atlas och innebar att G8-bolagen planerade flytta över också affärsverksamheten i sina fasta nät till Finnet Ab, för att på det sättet skapa en full­tjänst­operatör natio­nellt. I linje med det skulle de fort­sätta att öka sitt äga­nde i Fin­net. ”Detta för att effek­tivera verk­sam­heten som hel­het och för att få bort dubb­lerade funkt­ioner. I för­längn­ingen strä­var man efter att få likv­idi­tet i aktie­inne­havet i Fin­net Ab”, kommen­teras i JNT:s pro­to­koll i slu­tet av sept­ember.

G18 svarade på denna omvälvande plan genom att ingå samarbetsavtal med TDC Song. Detta bolags verksamhet var fortsatt inriktad på valda företagskunder och privatkunder, främst i Helsingforsregionen, där bolaget också hade sitt enda försäljningskontor. Inom JNT:s område var TDC Songs kunder några få. JNT:s protokoll:

"G18 vill fortsätta som lokala bolag som själva styr sin verksamhet. En av orsakerna är rädslan för att G8 (som har 2/3 majoritet i Finnet Ab) ska

sälja DNA och att man då står helt utan mobil­ope­ratör. Genom avt­alet med TDC Song kan man vid behov över­gå till att i större ut­sträckning sälja deras tjän­ster. Det pri­mära målet för G18 ver­kar ändå vara att samarbeta kring DNA ifall man kan nå någon form av enighet kring bolaget.”

Med detta steg av G8 drogs gränsen också för JNT. Någon tanke att lägga in JNT:s kärn­verk­sam­het i Finnet fanns inte. ”Vår passiva roll i G8 har inte stött på något motstånd, men i längden kan vi knappast vara med ifall vi inte också prak­tiskt vid­tar mot­varande åtgärder som övriga me­d­lem­mar i grup­pen. JNT är för G8 en så li­t­en ak­tör att det inte påver­kar G8-grup­pen om vi är med el­ler in­te”, kom­men­teras i styrelse­proto­kollet.

”Sannolikt går vi igen mot en tudelning mot­sv­ar­ande den som genom­fördes i slutet av 1990-ta­l­et när HTF (nuvar­ande Elisa) bröt sig ur sam­arbe­tet inom Fin­net­gruppen. Om man ser till JNT:s ideo­logi och ägar­stru­ktur vore det natur­liga att över­gå till G18, men i så fall kom­mer det san­no­li­kt också att påverka Nova­calls fram­tid. Nova­call har i dag fem ägare och alla är med i G8. Ifall JNT som stor ägare i Nova­call byter läger, kommer det inte att gynna Nova­calls verk­sam­het.”

Saken var akut såtillvida att DNA som nämnts avsåg outsourca sin kundtjänst. ”Uppdraget sk­u­l­le vara mycket viktigt för Novacall och att äv­en­ty­ra det för ett ’gruppbyte’ just nu är inte vettigt.”

Styrelsens beslut blev detta: ”JNT torde ännu samarbeta med G8 men inte gå med i det intimare strategiska och praktiska samarbetet som planeras mellan de övriga bolagen. En eventuell övergång till G18 torde fortsättnin­gs­vis ut­redas och målsättningen borde ifall det är ända­måls­en­ligt vara att JNT följer samma linje som våra grannbolag.”

Ny Finnetsplittring allt närmare

I slutet av oktober diskuterades frågan åter. Hur skulle JNT förhålla sig till det intentionsavtal som G8 förberett? Målet var att fatta de nödvändiga besluten för Atlasprojektet på bolagsstämmorna våren 2007 och att avsluta integrationsprocessen inom 2007.

JNT:s besked var ”att vi inte åtminstone i detta skede kan gå med i det intensifierade strategiska samarbetet, men att vi däremot kan förbinda oss att stöda de övriga bolagens projekt och inte på något sätt motarbeta det”. Inte heller Lojo skulle

Marias galleri: Christian Strang

”Ambitiös försäljare som kan det mesta om datorer och spel.”

Marias galleri: Richard Finnberg

”Med lång erfarenhet och stor sakkunskap fixar Ricki det mesta gällande kopplingar i nätet och kundanslutningar.”

Marias galleri: Juhani Isomäki

”Ambitiös kille som är omtyckt av kunderna och engagerad i att utveckla vårt sätt att jobba.”