FRAMTIDEN äR NU

Un­der 2009 höll låg­kon­junk­tu­ren i sig, men märk­tes fö­ga på JNT. ”Vi har i snabb takt fort­satt ut­bygg­na­den av fi­ber­för­bin­del­ser i Ja­kob­stads­nej­den, vi har fått allt fler kun­der och vi har ock­så ska­pat nya in­tres­san­ta sam­ar­bets­for­mer med öv­ri­ga nät i Ös­ter­bot­ten, ope­ra­tö­rer i öv­ri­ga Fin­land och ock­så i Nor­den”, sam­man­fat­ta­de Ma­ria Höglund i års­be­rät­tel­sen.

”Vå­ra kun­der in­ve­ste­rar i an­slut­ning­ar för fram­ti­den och upp­gra­de­rar si­na da­ta- och te­le­kom­tjäns­ter. Re­kord­många hus­håll och fö­re­tag an­slöt sig un­der året till JNT:s fi­ber­nät. Den fram­tids­tro som vi mö­ter syns ock­så rent kon­kret i att an­ta­let kun­der har ökat och att om­sätt­ning­en ökat med 4 pro­cent un­der året.”

Många frå­ga­de emel­ler­tid åter, som of­ta ge­nom JNT:s histo­ria, om ett så li­tet bo­lag som JNT verk­li­gen ha­de en fram­tid. Bland dem Jan-Er­ik Frost­dahl, som vid års­skif­tet ha­de gått i pen­sion som VD för DNA. I en in­ter­vju med ho­nom i Ös­ter­bot­tens Tid­ning (ÖT), som orts­tid­ning­en het­te ef­ter sam­man­slag­ning av Ja­kob­stads Tid­ning och Ös­ter­bott­ning­en, nämn­des att en­vi­sa ryk­ten sur­ra­de om att An­via vil­le kö­pa upp JNT. Fanns nå­gon af­färs­mäs­sig lo­gik i det?

”Nej, vad skul­le det va­ra?” var Frost­dahls svar. ”Den fas­ta te­le­fo­nin fal­ler som en sten och det fas­ta bred­ban­det har fått en kon­kur­rent som he­ter mo­bilt bred­band och väx­er ex­plo­sions­ar­tat. Det fanns i hös­tas 1,7 mil­jo­ner fas­ta bred­band i

Allt mer går över Int­er­net, och det som förr sågs som fram­tids­fant­asier är nu verk­lig­het. Illus­trat­ioner av Ter­ese Bast i JNT-tidn­ingen 2009.

Fin­land, men se­dan slu­ta­de till­väx­ten tvärt. På läng­re sikt finns det in­te ut­rym­me för de ope­ra­tö­rer som in­te har bå­de fast och mo­bilt bred­band. Där­för kom­mer de små bo­la­gen att bli upp­köp­ta av de tre sto­ra, Te­lia So­ne­ra, Eli­sa och DNA.”

Vem som helst kan snart kommun­icera med vem som helst var som helt när som helst. His­to­riskt sett har ut­veck­li­ngen gått myc­ket fort.

Gick det här bud­ska­pet hem hos JNT? Frost­dahls svar:

”Knap­past, men eu­ron bru­kar va­ra en bra upp­fost­ra­re. Se­dan be­ror det på hur länge kas­san räc­ker. Se­nast 2010-2011 kom­mer de tre lands­om­fat­tan­de 3G-nä­ten för det mo­bi­la bred­ban­det att va­ra fullt ut­bygg­da. Frå­gan är var mind­re te­le­fon­bo­lag som JNT ska få till­väx­ten när det mo­bi­la bred­ban­det blir snab­ba­re och ag­gres­si­va­re. Det kom­mer att bli svårt.”

NÄT­DE­BATT

Frost­dahl nämn­de allt­så in­te be­ty­del­sen av fi­ber­ut­bygg­na­den, men det gjor­de and­ra i den liv­li­ga och även sak­kun­ni­ga dis­kus­sion som följ­de i tid­ning­ens kom­men­tar­fält på web­ben. Bland an­nat skrev Nis­se Hus­berg, en ti­dig da­ta­pi­on­jär, nu­me­ra ock­så bon­de som byggt ett fi­ber­nät i Hin­ders­by, Ny­land re­dan 2003, så här:

Mo­bilt ’bred­band’ är en ut­märkt tek­nik – så länge man ba­ra lä­ser e-pos­ten. Men den har in­te nå­gon som helst möj­lig­het att ’ska­la upp’ då det krävs 100 Mb­ps och 1 Gb­ps [...] Tråd­lös tek­nik kom­mer i fram­ti­den tro­li­gen att re­ser­ve­ras för for­don och and­ra tillämp­ning­ar där man mås­te ha tråd­löst. Al­la fas­ta an­slut­ning­ar kom­mer att gå över fi­ber. Med den snab­ba till­väx­ten av HD-TV kom­mer ka­pa­ci­tets­kra­ven att öka ra­di­kalt – in­te ba­ra för TV, ut­an främst för vi­de­o­kon­fe­ren­ser vid di­stans­ar­be­te. Det är in­te så långt i fram­ti­den att 100 Mb­ps blir för då­ligt och Gb­ps-nät blir nöd­vän­di­ga.

Det upp­kom­mer små by­a­nät över­allt som byg­ger eg­na fi­ber­nät ef­tersom "mark­na­den" (läs: te­le­o­pe­ra­tö­rer­na) in­te kun­nat er­bju­da oss det. Des­sa by­a­nät kom­mer för­stås att bör­ja sam­ar­be­ta och vi har en lik­nan­de si­tu­a­tion som då var­je by ha­de

sitt eget te­le­fonan­delslag. Dess­utom kom­mer snab­ba da­ta­nät att öka tjäns­te­le­ve­ran­tö­rer­nas an­tal oer­hört – var­je stu­ga kan i prin­cip bör­ja le­ve­re­ra tjäns­ter...”

Jan-Er­ik Frost­dahl be­skrev i ett gen­mä­le hur te­le­kom­bran­schen ha­de ut­veck­lats i en helt an­nan rikt­ning. ”Ut­an stat­li­ga peng­ar och di­ver­se an­delslag och by­a­för­e­ning­ar har ope­ra­tö­rer­na sålt c. 1,7 mil­jo­ner fas­ta bred­bands­an­slut­ning­ar.” Nu ha­de till­väx­ten stan­nat. I stäl­let hand­la­de ut­veck­ling­en om att band­bred­den på an­slut­ning­ar­na väx­te myc­ket snabbt. Plus att det mo­bi­la bred­ban­det ha­de bör­jat få luft un­der ving­ar­na hös­ten 2008.

”In­om någ­ra år skul­le jag gis­sa att det finns när­ma­re fy­ra mil­jo­ner bred­bands­an­slut­ning­ar i Fin­land (fast bred­band 1,7-1,8 mil­jo­ner, res­ten = ma­jo­ri­te­ten, på den mo­bi­la si­dan). Det här be­ror på att kun­den kö­per den typ av an­slut­ning som fyl­ler det be­hov av tjäns­ter han/hon har i oli­ka si­tu­a­tio­ner.”

Kun­den är in­te in­tres­se­rad av tek­nik­snack, ut­an av and­ra frå­gor, an­såg Frost­dahl: Vad kos­tar det? Hur lätt är det att an­vän­da? Finns det en fun­ge­ran­de kund­tjänst? Var kan jag kö­pa?

”Om man ska för­stå det här, så är det of­ta en be­last­ning om man har sut­tit på de [tek­nik]fö­re­läs­ning­ar Nis­se be­rät­tar om. Te­le­kom är en all­de­les van­lig bu­si­ness – men en spän­nan­de så­dan ef­tersom den är så dy­na­misk.”

Nis­se Hus­berg re­pli­ke­ra­de att in­te ens den

Kuhmo vapen.

JNT IN­TE SOM AND­RA

Ett ex­em­pel på att JNT-re­gi­o­nen av­vek från mönst­ret i Fin­land gavs när ton­sät­ta­ren Philip Don­ner, bo­satt i Ii­van­ti­i­ra, norr om Kuh­mo, gav sig in i de­bat­ten: ”Det är gans­ka in­tres­sant att det är an­ti­fi­ber­fron­ten som drar med ar­gu­men­tet om ’tek­nik­snack’. Den­na åsikt ba­se­rar sig in­te på djup kun­skap el­ler lång er­fa­ren­het, ut­an det­ta är renod­lad po­pu­lism.”

Don­ner be­rät­ta­de att te­le­o­pe­ra­tö­ren och by­a­för­e­ning­ar­na i Ka­ja­na­land ha­de fått sto­ra stat­li­ga an­slag. Till­sam­mans ha­de de an­vänt des­sa me­del för att byg­ga ett då­ligt fun­ge­ran­de tråd­löst Wi­max­nät.

”Och att det in­te fun­ge­rar, ja det är nog van­ligt folk och in­te tek­no­snac­kar­na som står för den åsik­ten. Ring­er van­ligt folk till te­le­o­pe­ra­tö­ren, så får man hö­ra franskt tek­no­snack om for­ce ma­jeu­re. Men in­te för­står vi var­för man över­allt stö­ter på dess for­ce ma­jeu­re-fall.”

Wi­max fun­ge­ra­de allt­så då­ligt. Och kom­mu­ni­ka­tio­nen med kun­der­na fun­ge­ra­de in­te alls. Sam­man­fatt­nings­vis var det allt­så om­vän­da för­hål­lan­den i Ös­ter­bot­ten och Ka­ja­na­land. Wi­max var i klar­text nå­got som tek­nik­ex­per­ter­na ha­de prac­kat på by­a­för­e­ning­ar­na i gles­byg­den, och Don­ner upp­fat­ta­de Frost­dahl som ”po­pu­list” när den­ne ”in­si­nu­e­ra­de” att by­a­för­e­ning­ar­na skul­le kun­na stå för op­to­fi­ber­rö­rel­sen:

”Det är ju en ut­veck­ling som skul­le va­ra syn­ner­li­gen väl­kom­men, men är det nå­gon som kan upp­ly­sa hur många by­a­för­e­ning­ar som skul­le ha byggt ett op­to­fi­ber­nät?”

I Ka­ja­na­land ar­be­ta­de var­ken te­le­o­pe­ra­tö­ren el­ler by­a­för­e­ning­ar­na för fi­ber. I JNT-om­rå­det ar­be­ta­de bå­de te­le­o­pe­ra­tö­ren och by­a­för­e­ning­ar­na för fi­ber.

KI­NA ÖVER­RAS­KAR IGEN

I det glo­ba­la spe­let om tek­nik­stan­dar­der över­ras­ka­de Ki­na nu åter en gång. Den eg­na ki­ne­sis­ka 3G-stan­dard som avi­se­rats, TD-SCD­MA, ha­de dras­tiskt för­se­nats, vil­ket in­ne­bar att Ki­nas mo­bil­kom­mu­ni­ka­tion fort­fa­ran­de helt bygg­de på GSM. I ja­nu­a­ri med­de­la­des att Ki­na skul­le sat­sa på al­la de tre 3G-stan­dar­der­na, för­u­tom den eg­na ock­så på WCD­MA och CD­MA2000 EV/DO. De tre sto­ra ope­ra­tö­rer­na, Chi­na Mo­bi­le, Chi­na Uni­com och Chi­na Te­le­com, åla­des att byg­ga si­na re­spek­ti­ve 3G-nät på var sin av stan­dar­der­na.

Om det­ta till en del var olo­giskt, så fanns ock­så en lo­gik: nu ha­de in­du­strin bakom al­la de kon­kur­re­ran­de stan­dar­der­na ett starkt in­ci­ta­ment att stor­sat­sa på Ki­nas 3G-ut­bygg­nad.

I frå­ga om 4G var LTE vid årets slut mo­get för att in­tro­du­ce­ras kom­mer­si­ellt. Det­ta sked­de den

pro­gram­men körs i en vir­tu­ell del av en su­per­da­tor hos ope­ra­tö­ren”, en­ligt en be­skriv­ning.

Bland an­nat den svens­ka tid­ning­en Ny tek­nik upp­märk­sam­ma­de Su­per­matrix:

”Kun­dens pro­gram körs i en da­tor nå­gon­stans i en ser­ver­hall. Det en­da som står hem­ma är skärm, tan­gent­bord och mus. Res­ten sköts över en snabb bred­bandsupp­kopp­ling.

För­de­len är att ser­vice och över­vak­ning kan ske på ett en­da stäl­le, och att det är lätt att öka ka­pa­ci­te­ten för en an­vän­da­re – det är ba­ra att slå på li­te till av su­per­da­torn där pro­gram­men går. Sä­ker­hetsko­pi­e­ring och all lag­ring av fi­ler sker centralt. Nack­de­len är att he­la sy­ste­met är be­ro­en­de av att tra­fi­ken i nä­tet fly­ter fläck­fritt. Det är oklart hur folk i all­män­het stäl­ler sig till att all in­for­ma­tion på da­torn lig­ger hos ope­ra­tö­ren i stäl­let för på det eg­na skriv­bor­det.”

En­ligt pla­nen skul­le ett an­vän­dar­gräns­snitt va­ra klart 2012 och Su­per­matrix 2016 ha mer än 100000 an­vän­da­re.

ÖS­TER­BOT­TENS FÖR­BUNDS VI­SION

I slu­tet av ok­to­ber pre­sen­te­ra­de Ös­ter­bot­tens För­bund den IT-plan som Ulf Grind­gärds ha­de ar­be­tat med. Må­let be­skrevs va­ra att åstad­kom­ma ”ett avan­ce­rat, dy­na­miskt, kon­kur­rensne­utralt kom­mu­ni­ka­tions­nät” som skul­le täc­ka land­ska­pets kom­mu­ner. Stam­nä­tets band­bredd bor­de va­ra 2,5-10 Gb­ps. Ett nor­malt hem­ma­hus­håll

Ulf Grindgärds, årets kristinestadsbo 2013, har under många år arbetat med planering av landskapets IT-infrastruktur.

an­sågs 2010-2015 be­hö­va en upp­kopp­ling på 20-100 Mb­ps sym­met­riskt, det vill sä­ga DSL-tek­ni­ker­na skul­le in­te räc­ka till.

I pla­nen hän­vi­sas till Mo­o­res lag, som ur­sprung­li­gen be­skrev att an­ta­let tran­sis­to­rer som får plats på ett chip väx­er ex­po­nen­ti­ellt var ader­ton­de må­nad. Med and­ra ord bor­de man i IT-pla­ne­ring­en i land­ska­pet ut­gå från att kra­ven på pre­stan­da skul­le kom­ma att för­dubb­las var ader­ton­de må­nad.

Ett vik­tigt mål i för­bun­dets plan var att be­främ­ja in­ne­hålls­tjäns­ter. Fjor­ton ty­per av tjäns­ter nämn­des, från vi­de­o­kon­fe­ren­ser till vård­tjäns­ter. Kon­su­men­ten skul­le fritt kun­na väx­la mel­lan tjäns­te­le­ve­ran­tö­rer­na.

En rad stöd­om­rå­den lista­des ock­så. I Pe­der­sö­re kom­mun hand­la­de det om Nå­djärv, Nars, Över­pur­mo och Över­lapp­fors, I Ny­kar­le­by om Jus­si­la-Har­jux och Mark­by.

SAM­AR­BETSIN­VIT

Spe­ci­ellt för JNT-re­gi­o­nen var att två ak­tö­rer så up­pen­bart rå­ka­de i kon­kur­rens. Al­la in­såg att två pa­ral­lel­la fi­ber­nät knap­past var den mest ra­tio­nel­la lös­ning­en, men som of­ta när oli­ka vil­jor möts är det in­te de ra­tio­nel­la ar­gu­men­ten som do­mi­ne­rar.

Ett otal kon­tak­ter togs från JNT:s si­da till fi­ber­ak­ti­vis­ter­na. Bland an­nat träf­fa­de he­la JNT:s sty­rel­se den 18 feb­ru­a­ri re­pre­sen­tan­ter för PÖF för att son­de­ra möj­lig­he­ter­na för ett sam­ar­be­te gäl­lan­de in­fra­struk­tu­ren. Att hit­ta en sam­syn vi­sa­de sig svårt. PÖF för­kla­ra­de att JNT var väl­kom­met att er­bju­da al­la tjäns­ter i an­delsla­gets nät. Om JNT såg möj­lig­he­ter till yt­ter­li­ga­re sam­ar­be­te, var PÖF in­tres­se­rat av att få öns­ke­må­len för­tyd­li­ga­de, dock skrift­ligt, ”för att eli­mi­ne­ra miss­för­stånd”.

Den 11 mars pre­ci­se­ra­de Ma­ria Höglund des­sa öns­ke­mål å JNT:s väg­nar. Ak­tu­el­la sam­ar­bets­om­rå­den kun­de va­ra fi­ber­by­ten, sam­ar­be­te kring rör­ka­na­ler, saman­vänd­ning av brun­nar och Ne­tix­O­pen.

JNT sva­ra­de ock­så på någ­ra frå­gor som ak­tu­a­li­se­rats av PÖF: JNT er­bjöd sig att bin­da ett ’tak­pris’ för he­la Pe­der­sö­re kom­mun till och med 2012, även för ”av­si­des be­läg­na går­dar”, för­ut­satt att minst 50 pro­cent av hus­hål­len i be­rör­da om­rå­den an­slöt sig. JNT för­kla­ra­de sig ha re­sur­ser att byg­ga fi­ber i he­la Pe­der­sö­re. När gam­la nät be­höv­de sa­ne­ras, så skul­le de upp­gra­de­ras till fi­be­ran­slut­ning­ar.

PE­DER­SÖ­RE SÄT­TER I GÅNG

Pe­der­sö­re kom­mu­nens fi­ber­pro­jekt, del­fi­nan­si­e­rat av Ös­ter­bot­tens För­bund, ut­såg styr­grupp i au­gusti 2008. Ord­fö­ran­de blev Al­lan Zitt­ra, kom­mun­sty­rel­sens mång­å­ri­ge ord­fö­ran­de och som fram­gått även ord­fö­ran­de i Pe­der­sö­re öpp­na fi­ber­nät, PÖF. Man ha­de otur i va­let av pro­jekt­le­da­re. Den förs­ta slu­ta­de ef­ter förs­ta ar­bets­vec­kan, den and­ra bör­ja­de i no­vem­ber 2008 och slu­ta­de i mars 2009. Pro­jek­tet för­läng­des, och frå­gan gick till Glenn Hä­ger, som sköt­te pro­jekt­le­darupp­dra­get maj-de­cem­ber,

En in­for­ma­tions­bro­schyr till kom­mu­nin­vå­nar­na fär­dig­ställ­des vin­ten 2009. PÖF för­kla­ra­de att fi­ber­nät nu pla­ne­ra­des av lo­ka­la ak­ti­vis­ter i he­la Fin­land. Bland an­nat un­der så kal­la­de lands­bygds­riks­da­gar i Sve­ri­ge ha­de fö­re­trä­da­re för ak­ti­vis­ter­na i sam­ar­be­te med Ös­ter­bot­tens För­bund ta­git del av er­fa­ren­he­ter­na i Norr­land:

”En in­tres­sant aspekt är att man i Sve­ri­ge är myc­ket fö­re i den­na ut­veck­ling. Från Trel­le­borg i Söd­ra Sve­ri­ge till Ham­mer­fest i Nor­ge är 310 000 hus­håll kopp­la­de till öpp­na nät som till­sam­mans kal­las Team Norr­land. Han­deln över grän­ser in­om EU ska va­ra fri, vil­ket in­ne­bär att vi kan ta del av tjäns­ter från Sve­ri­ge och fin­länds­ka fö­re­tag kan eta­ble­ra sig i ut­om­lands. Det bäs­ta är att det­ta re­dan sker i Syd­ös­ter­bot­ten, ef­tersom [riks­or­ga­ni­sa­tio­nen för de öpp­na fi­ber­nä­ten] FIO­NETS är upp­kopp­lat till Umeå via Va­sa.”

Un­der vå­ren bör­ja­de ett fi­ber­nät byg­gas i Es­se och Bäck­by, ef­ter att in­tres­set hos hus­hål­len där be­fun­nits va­ra till­räck­ligt stort.

Över­ras­kan­de var att Al­lan Zitt­ra med­de­la­de att han drog sig ur upp­dra­get som PÖF:s ord­fö­ran­de. Han för­säk­ra­de att det in­te var nå­got dra­ma­tiskt med det, men det tog tid för an­delsla­get att hit­ta ny ord­fö­ran­de. ”Vi har ing­en som är di­rekt in­tres­se­rad av job­bet”, kom­men­te­ra­de vice­ord­fö­ran­den Pe­ter Por­tin, som till sist trots allt blev den som åtog sig upp­dra­get.

Ulf Grind­gärds kom­men­te­ra­de i bör­jan av mars (i ÖT- ar­ti­keln ’Hård kamp om fi­ber­kun­der’) att det i fi­ber­frå­gan fanns ”många självut­nämn­da ex­per­ter”. Han hop­pa­des att hus­hål­len i Pe­der­sö­re skul­le ”väga al­ter­na­ti­ven rätt”. På ak­ti­vist­håll upp­fat­ta­des Grind­gärds stå på de­ras si­da,

Samarbetet mellan de lokala fibernäten i norra Sverige gick under namnet Team Norrland och beskrevs av fiberaktivisterna i Pedersöre som en förebild och möjlighet.

men som land­skaps­för­bun­dets tjäns­te­man för­vän­ta­des han in­ta en ne­u­tral håll­ning mel­lan fi­ber­ak­tö­rer­na. Det Grind­gärds of­ta upp­re­pa­de var att om fi­ber­nät bygg­des med kom­mer­si­el­la kraf­ter ”är man in­te ga­ran­te­rad att nä­tet är öp­pet”.

För JNT var ju just det­ta en hu­vud­sak i bud­ska­pet: JNT av­såg hål­la sitt fi­ber­nät öp­pet för al­la tjäns­te­le­ve­ran­tö­rer. Ma­ria Höglund och hen­nes med­ar­be­ta­re van­de sig vid att upp­re­pa det­ta om och om igen.

NY­KAR­LE­BY FÅR FI­BE­RAN­DELSLAG

Det nämn­da fi­be­ran­delsla­get i Ny­kar­le­by, NU-net, ini­ti­e­ra­des i april och re­gi­stre­ra­des i ok­to­ber 2009. En sty­rel­se med el­va med­lem­mar ut­sågs, verk­sam­hets­om­rå­de skul­le va­ra Ny­kar­le­by kom­mun med om­nejd, en an­slut­ning skul­le kos­ta max­i­malt 2250 eu­ro. Pro­jekt­le­da­re blev Mats Kronqvist.

Kom­mu­nens håll­ning till an­delsla­get be­skrevs av NU- net va­ra ”för­sik­tigt av­vak­tan­de”, vil­ket för­kla­ra­des be­ro på ”kopp­ling­ar mel­lan tra­di­tio­nel­la ope­ra­tö­rer och be­sluts­fat­ta­re/tjäns­te­män”. An­delsla­get för­höll sig mer ge­ne­röst till Ös­ter­bot­tens För­bund ge­nom att tac­ka ”för det fram­åt­strä­van­de som bred­bands­stra­te­gin med­fört – ett för­doms­fritt och pro­gres­sivt ställ­nings­ta­gan­de!”.

En skill­nad jäm­fört med många and­ra om­rå­den i Fin­land var att re­la­tivt li­te of­fent­ligt stöd skul­le kun­na påräk­nas för fi­ber­ut­bygg­nad i JNT- re­gi­o­nen. PÖF och NU-net un­der­stöd­des ini­ti­alt med skatte­me­del ge­nom fi­nan­sie­ring från Ös­ter­bot­tens För­bund. Ett av de få pro­jekt som kla­ra­de vill­ko­ren i det na­tio­nel­la stöd­pro­gram­met gäll­de

NU-net blev namnet på fiberaktivisternas andelslag i Nykarleby. Stor tacksamhet riktades till stödet från Österbottens Förbund.

ett stam­nät som PÖF bygg­de mel­lan Lapp­fors och Lill­by. PÖF fick ock­så kom­mu­nal bor­gen av Pe­der­sö­re kom­mun för sin lå­ne­fi­nan­sie­ring, 400000 eu­ro, för byg­gan­de av stam­nät från Lapp­fors till Ben­näs via Es­se och Kåll­by.

För JNT:s del fanns två ca­se – Nå­djärv och Ka­sak­bac­ka/Kau­ha­jär­vi – där of­fent­ligt stöd kun­de ha ut­gått via det na­tio­nel­la 2015-pro­jek­tet, be­rät­tar Ma­ria Höglund. ”Av det­ta blev dock ing­et. I Nå­djärv, som var ett So­ne­ra­om­rå­de, fanns ing­et in­tres­se i de be­bod­da hus­hål­len och gäl­lan­de Ka­sak­bac­ka/Kau­ha­jär­vi kon­sta­te­ra­de Kom­mu­ni­ka­tions­ver­ket att in­fra­struk­tu­ren var så väl ut­byggd att stö­det skul­le bli så li­tet att det in­te var lönt att ta by­rå­kra­tin kring det.

TJU­GO­FY­RA FI­BER­MÖ­TEN

Sam­man­lagt ge­nom­för­de el­ler med­ver­ka­de JNT un­der 2009 vid 24 by­a­mö­ten på te­mat fi­ber.

sades kun­der­na upp ef­ter be­sked från Te­lia So­ne­ra att kop­par­nä­tet skul­le mon­te­ras ned. På hös­ten er­bjöd sig JNT att byg­ga fi­ber i Ena un­der 2010 ifall till­räck­ligt många kom med.

BLAN­DAT I ’GAM­LA’ PE­DER­SÖ­RE

I ’gam­la’ kom­mu­nen Pe­der­sö­re (som allt­så va­rit egen kom­mun fö­re sam­man­slag­ning­en av Pe­der­sö­re, Es­se och Pur­mo 1977) var drag­kam­pen mel­lan JNT och PÖF tyd­lig. I den äld­re de­len av Edse­vö be­slöt JNT om fi­ber­ut­bygg­nad i bör­jan av året, an­gå­en­de öv­ri­ga Edse­vö och Ös­ten­sö blev all­mä­nin­tryc­ket att kun­der­na tills­vi­da­re var nöj­da som det var.

I Kat­ter­nö tryck­te PÖF på för att få by­bor­na att skri­va av­tal. JNT sva­ra­de med att kal­la till ett eget mö­te. Det vi­sa­de sig va­ra ett nöd­vän­digt ini­ti­a­tiv för att ge en rätt­vi­san­de bild av JNT:s er­bju­dan­de.

Ett vik­tigt av­gö­ran­de gäll­de Fors­by. När JNT bjöd ut sig för att hål­la in­for­ma­tions­mö­te, blev bo­la­get först ”port­för­bju­det”, men se­dan kom ett okej. Tyd­li­gen för­des en häf­tig de­batt in­om byn. Hå­kan Löfqvist be­rät­tar:

”By­a­går­den var fylld till brist­nings­grän­sen. Ef­ter vår pre­sen­ta­tion steg ’byäldsten’ Per-Er­ik Fin­ne upp och be­rät­ta­de att han va­rit med och grun­dat Pe­der­sö­re öpp­na fi­be­ran­delslag, men att han kom­mit till att det in­te var rätt väg att gå vi­da­re. Han för­kla­ra­de att han skul­le gå in för JNT och öns­ka­de att även and­ra i byn skul­le slu­ta upp bakom oss. Så blev det och vi bygg­de ett fi­ber­nät i Fors­by un­der 2009.”

”Un­der de dis­kus­sio­ner jag ha­de med Per-Er­ik Fin­ne be­rät­ta­de han om hur det var när Fors­by på fem­ti­o­ta­let ha­de ta­git ställ­ning för stat­li­ga Te­le mot JNT. Han kun­de i de­talj åter­ge den ti­di­ga­re kam­pen, med brev göm­da och glöm­da i skriv­bords­lå­dan.”

I Kåll­by, väst­ra de­len, var in­for­ma­tions­mö­tet väl ut­an­non­se­rat, men trots det kom en­dast sjut­ton per­so­ner in­klu­si­ve två från PÖF (Glenn Hä­ger, Pe­ter Por­tin). Det fram­gick att PÖF:s mål­sätt­ning var att dra en stam­ka­bel till Sur­sik från Bäck­by än­nu hös­ten 2009. JNT- fol­ket upp­fat­ta­de dock PÖF:s in­for­ma­tion som ”lud­dig” när det gäll­de vil­ka tjäns­ter som skul­le kun­na för­med­las i nä­tet.

När PÖF:s re­pre­sen­tan­ter vid mö­tet lo­va­de fri tra­fik mel­lan kun­der­na i nä­tet, för­an­led­de det JNT:s IT-chef Ken­neth Nylund att in­for­me­ra om att te­le­kom­mu­ni­ka­tions­la­gen in­te med­gav fri tra­fik hur som helst i ett nät, ut­an mås­te ske un­der kon­trol­le­ra­de for­mer. PÖF fick vid mö­tet kri­tik för att in­te har in­for­me­rat till­räck­ligt om sin verk­sam­het, vil­ket för­kla­ra­des be­ro på re­surs­brist. JNT kont­ra­de med att bo­la­get ha­de re­sur­ser bå­de för att in­for­me­ra och byg­ga.

Numera har famil­jen Her­tén i Vex­ala inga prob­lem med otill­räck­lig bred­bands­upp­kopp­ling. Ur JNT-tidn­ingen 2009.

PRO­PÅ­ER FRÅN ES­SE

Es­se kun­de be­skri­vas som ett kärn­om­rå­de för PÖF, men ock­så här­i­från kom pro­på­er till JNT. Till ex­em­pel in­bjöds JNT att till­sam­mans med PÖF hål­la in­for­ma­tions­mö­te i Kanc­kos gårds­grupp. PÖF in­for­me­ra­de om pla­ner på att byg­ga en fi­ber­lin­je från Kro­no­by kommun­gräns till Edse­vö, för­ut­satt att 50 pro­cent av he­la kom­mu­nens hus­håll teck­na­de bin­dan­de av­tal.

”Tjäns­ter­na skul­le tas ur Kro­no­bynä­tet. PÖF lo­va­de ock­så att var­je abon­nent skul­le få till­gång till 100 Mb­ps än­da ned till Stock­holm ut­an att det kos­ta­de nå­got. Så be­skrevs sa­ken fun­ge­ra i öpp­na nät”, en­ligt JNT-re­fe­ra­tet.

I Es­se bjöds JNT in ock­så av stor­bon­den Olav Ny­bac­ka, som be­höv­de fi­ber­ka­bel till sitt fä­hus. JNT lo­va­de ha en in­kopp­ling klar till mars 2010 på det sed­van­li­ga vill­ko­ret att minst hälf­ten av hus­hål­len längs lin­jen kom med. Så länge kun­de Ny­bac­ka in­te vän­ta, ef­tersom det ny­bygg­da fä­hu­set kräv­de snab­ba da­ta­för­bin­del­ser. Frå­gans vikt gjor­de att JNT gick Ny­bac­ka till mö­tes i snabb ord­ning, ut­an det sed­van­li­ga kra­vet på att hälf­ten av hus­hål­len längs lin­jen skul­le be­stäl­la fi­ber. Se­na­re kom många av hus­hål­len att an­slu­ta sig i al­la fall.

FORT­SATT MUN­SALA­UT­BYGG­NAD

I Mun­sa­la ha­de som fram­gått Vex­a­la gått i brä­schen 2008. In­nan året var slut ha­de 90 av om­kring 110 hus­håll an­slu­tits till det nya fi­ber­nä­tet. Un­der 2009 fort­sat­te fi­ber­drag­ning­en vi­da­re ge­nom Mo­näsvi­ken för att ’fi­be­ri­se­ra’ bland an­nat Mo­näs, Kant­lax och Hirv­lax.

Mö­tet i Mo­näs i feb­ru­a­ri stan­na­de i min­net hos

Vexalaborna gick i bräschen för fiber­upp­kopp­ling. Under 2009 följde byarna Mon­äs, Kant­lax och Hirv­lax i spåren.

JNT:s re­pre­sen­tan­ter Ma­ria Höglund och Tom Gäd­da. JNT ha­de året in­nan gett löf­te om att byg­ga fi­ber som­ma­ren 2009 om minst hälf­ten av hus­hål­len an­slöt sig. Må­let nåd­des snabbt, så när JNT:s re­pre­sen­tan­ter åter­kom var syf­tet att teck­na slut­li­ga av­tal. 60-70 per­so­ner var sam­la­de. Ma­ria Höglund be­rät­tar:

”Det som dock för­änd­rats se­dan 2008 var att man i Ny­kar­le­by ha­de bör­jat pla­ne­ra för ett eget fi­be­ran­delslag. Na­tur­ligt­vis dök frå­gan upp om det­ta kun­de va­ra ett al­ter­na­tiv. Frå­gan blev dock snabbt av­hand­lad när Gre­ta Näs steg upp och sak­ligt kon­sta­te­ra­de att det var just det här hon be­fa­rat och på al­la sätt vil­le und­vi­ka. Ef­ter många års sor­ger och be­drö­vel­ser med So­ne­ra ha­de man i Mo­näs nu änt­li­gen en pro­fes­sio­nell ak­tör som var vil­lig att in­ve­ste­ra i byn och byg­ga ett fun­ge­ran­de fi­ber­nät. Hon påmin­de att de som för tan­kar­na på

Kundernas för­vänt­ningar på tekn­iken ökar hela tiden. JNT:s med­arb­etare står inför ett stän­digt utveck­lings­arbete.

eget an­delslag på tal ock­så ska tän­ka på att det in­te går av sig självt och att des­sa i så­da­na fall ock­så mås­te se till att fö­ra tal­ko­pro­jek­tet till slut. Hon tviv­la­de på att det skul­le gå li­ka snabbt och smärt­fritt som om JNT tog an­svar för det. Gre­ta Näs är känd som en färg­stark per­son med kla­ra åsik­ter, by­bor­na lyss­na­de un­der tyst­nad och sa­ken var med det fär­digt be­hand­lad. Vi kun­de se­dan i rask takt över­gå till att skri­va av­tal med al­la in­tres­se­ra­de och en­ligt plan för­verk­li­ga byg­gan­det av fi­ber­nä­tet i Mo­näs.”

MOT­KRAF­TER I JEP­PO

I Jep­po kon­tak­ta­de JNT in­led­nings­vis ord­fö­ran­den för an­ten­nan­delsla­get i cent­rum. ”Han är de­fi­ni­tivt in­te vår kil­le. Det är öpp­na nät som gäl­ler el­ler An­via”, sam­man­fat­ta­des JNT:s re­ak­tion. Se­na­re skul­le det vi­sa sig att det­ta än­då var rätt väg att gå: kon­tak­ten i frå­ga änd­ra­de upp­fatt­ning ef­ter att ha be­kan­tat sig när­ma­re med fak­ta och blev en bra am­bas­sa­dör för JNT.

Vid mö­te i Pen­sa­la var dis­kus­sio­nen liv­lig, ”men vis­sa star­ka kraf­ter job­ba­de hårt för att de ska äga nä­tet själ­va. Ären­det tas upp i by­arå­det och det är ty­värr där som fö­re­språ­kar­na för ett an­delslag är ak­ti­va. Jag tror nog att pen­sa­la­bor­na går in för fi­ber, men det åter­står att se vem som le­ve­re­rar den”, rap­por­te­ra­de JNT:s re­pre­sen­tant.

Två mö­ten hölls i Yt­ter­jep­po, med blan­dad men in­te ne­ga­tiv re­spons. JNT:s re­pre­sen­tan­ter fick kor­ri­ge­ra en upp­gift som för­med­lats i me­dia om att bo­la­get skul­le va­ra oin­tres­se­rat av byn.

I Jus­si­la var stäm­ning­en på mö­tet bra ”med många sak­li­ga frå­gor och liv­lig dis­kus­sion. En NU-net- an­häng­a­re käm­pa­de på så gott han kun­de för att fram­fö­ra sin vi­sion. En stor grupp stan­na­de kvar ef­ter mö­tet för att fö­ra dis­kus­sio­ner hur man kun­de gå vi­da­re. En­ligt NU-net är Jus­si­la den by där de pro­cen­tu­ellt sett har mest för­hands­an­mäl­ning­ar”, en­ligt JNT:s re­fe­rat.

I Mark­by kal­la­des JNT till mö­te ef­ter att NU-net va­rit där. Ur rap­por­ten: ”En till sy­nes nöjd ska­ra

JNT-kun­der som nog var in­tres­se­ra­de av fi­ber. Vi fram­höll att vi in­te har de mins­ta pla­ner på att ri­va vår kopp­ar­ba­se­ra­de in­fra­struk­tur i Mark­by och Åvist, men att vi finns till för att byg­ga och le­ve­re­ra fi­be­ran­slut­ning­ar och tjäns­ter den da­gen de har be­hov.”

STARK IP-TREND

2009 blev ett år då JNT:s af­fä­rer starkt drevs mot IP- ba­se­ra­de lös­ning­ar. Fle­ra fak­to­rer bi­drog. En var att JNT ge­nom ett sam­ar­bets­av­tal med KD-Soft över­tog det­ta bo­lags kund­stock gäl­lan­de da­ta till fö­re­tag. KD-Soft var ett Va­sa­ba­se­rat ser­vice­fö­re­tag för IT grun­dat re­dan 1989. En an­nan fak­tor var att det sam­ar­be­te som in­letts med Ål­com nu på all­var bör­ja­de ge­ne­re­ra IP-TV le­ve­re­rat i fi­ber­nät.

En tred­je fak­tor var den fun­da­men­ta­la om­vand­ling till IP-ba­se­rad te­le­fon­tra­fik som ha­de för­be­retts ge­nom den test av PGW-platt­form (Pac­ket Da­ta Network Ga­te­way) för ny ’te­le­fon­cen­tral’ som Cisco ha­de le­ve­re­rat 2008. Tes­ter­na ut­föll väl, och en pro­duk­tions-PGW togs i bruk 2009.

Un­der året in­led­des ock­så tes­ter med IP-ba­se­rad larmö­ver­fö­ring, men fram­för allt på­bör­ja­des ett om­fat­tan­de pro­jekt för att för­nya stam­nä­tet (IP- CO­RE och upp­sam­lings­nät). Un­der se­na­re de­len av 2009 ut­vär­de­ra­des och tes­ta­des oli­ka

Alcatel-Lucent blev 2009 leve­rantör också för JNT. Här har bol­aget vunnit pris för bästa infra­struk­tur­tekn­ologi, så kallad Light Radio.

till­ver­ka­res pro­duk­ter. Fram­för allt skul­le lös­ning­ar­na upp­fyl­la JNT:s krav på funk­tio­na­li­tet. Klar seg­ra­re blev Al­ca­tel- Lu­cent, som allt­så ut­sågs till le­ve­ran­tör.

I års­be­rät­tel­sen kon­sta­te­ra­de Ma­ria Höglund att an­ta­let bred­bands­an­slut­ning­ar ökat med 13

pro­cent un­der året, att 14 pro­cent av te­le­fonan­slut­ning­ar­na nu var IP-ba­se­ra­de och att 27 pro­cent av de hus­håll som vid ut­gång­en av året var an­slut­na till JNT:s nät ha­de en fi­be­ran­slut­ning.

SAM­AR­BE­TE MED LÄN­SILINK­KI

En be­kräf­tel­se på JNT:s IT-kom­pe­tens blev det sam­ar­be­te som i bör­jan av året in­led­des med Län­silink­ki (ibland be­nämnt West­link). Det­ta bo­lag äg­des av de lo­ka­la te­le­fon­bo­la­gen i Åbo­re­gi­o­nen, och upp­dra­get var att dri­va och ut­veck­la te­le­fon­cen­tra­ler­na och te­le­fo­nitjäns­ter­na för si­na äga­re. Am­bi­tio­nen var ock­så att kring Län­silink­ki byg­ga upp en te­le­foniplatt­form som kun­de be­tjä­na al­la Fin­net­bo­lag.

”Man ha­de dock in­te kom­mit till skott med Vo­IP- tek­ni­ken än och där kom JNT in i bil­den, ge­nom vårt pi­on­jär­skap gäl­lan­de er­sät­tan­de tek­nik för AXE. Bå­de den­na, vårt Mul­ti­Vo­ice-kon­cept och den ny PGW- tek­nik vi tes­ta­de in­tres­se­ra­de Län­silink­ki”, be­rät­tar Ma­ria Höglund.

Ett be­sök som Län­silink­ki gjor­de hos JNT i feb­ru­a­ri ut­veck­la­de re­la­tio­nen. Län­silink­kis VD Mat­ti Iso-Mark­ku för­kla­ra­de sitt in­tres­se för ett sam­ar­be­te in­te ba­ra gäl­lan­de PGW-platt­for­men, ut­an ock­så när det gäll­de att för­verk­li­ga SIP Prox­y­tjäns­ter (SIP = Ses­sion Ini­ti­a­tion Pro­tocol) läm­pa­de för de mind­re Fin­net­bo­la­gen och kanske se­na­re ock­så för de stör­re.

”Vi ingick ett av­tal om saman­vänd­ning av den PGW som JNT var i be­råd att skaf­fa och kom över­ens om hur un­der­hål­let och ut­veck­ling­en skul­le skö­tas. Län­silink­ki skul­le byg­ga upp en Fin­net­platt­form för IP-te­le­fo­ni och JNT ha­de fria hän­der att byg­ga upp det vi an­såg va­ra mo­ti­ve­rat. Tek­ni­ken pla­ce­ra­des rent fy­siskt i JNT:s ut­rym­men i Ja­kob­stad och ägs av JNT”, be­rät­tar Ma­ria Höglund.

För att byg­ga upp en hel­het kring te­le­fo­nin för Fin­net­bo­la­gen be­höv­de Län­silink­ki se­dan en tjänst som den som JNT byggt upp kring Mul­ti­Vo­ice. Det led­de till av­tal om att mo­di­fi­e­ra Mul­ti­Vo­ice- platt­for­men och säl­ja det­ta som tjänst till Län­silink­ki.

Näs­ta steg blev att Län­silink­ki bred­da­de sin äg­ar­bas ge­nom att er­bju­da al­la Fin­net­bo­lag de­lä­gar­skap. Många del­tog, men in­te JNT. Ma­ria Höglund: ”Or­sa­ken var en­kel, Län­silink­ki var ett pro­duk­tions­bo­lag, och vi ha­de av­ta­lat om att JNT kun­de pro­du­ce­ra de te­le­fo­nitjäns­ter som vi an­såg va­ra än­da­måls­en­li­ga. Att bli de­lä­ga­re skul­le ba­ra ha krång­lat till sam­ar­be­tet.”

”Vår am­bi­tion på ope­ra­tiv ni­vå med Län­silink­ki- sam­ar­be­tet har va­rit och är att ge­nom sam­ar­be­te upp­nå skal­för­de­lar och den vägen läg­re pro­duk­tions­kost­na­der samt att sä­ker­stäl­la fort­satt spets­kun­nan­de i JNT. På stra­te­gisk ni­vå är am­bi­tio­nen att ha ett sam­ar­be­te med så­da­na ak­tö­rer

Ur DNA:s årsberättelse för 2009. Bol­agets sätt att arb­eta och möta kund­behoven ska garan­tera fram­tida till­växt.

som bi­drar till att fö­ra JNT:s te­le­fo­nitjäns­ter fram­åt och ga­ran­te­ra vår su­ve­rä­ni­tet i be­slut gäl­lan­de te­le­fo­ni­frå­gor.”

HÅRD KAMP OM AN­VIA

DNA-kret­sens am­bi­tio­ner att ta över An­vi­as te­le­fon­verk­sam­het gick un­der hös­ten in i skarpt lä­ge. Jan-Er­ik Frost­dahl be­rät­tar att han som DNA:s VD från och med 2007 myc­ket ak­tivt köp­te upp VLT- och se­na­re An­vi­aak­ti­er. ”Jag köp­te allt som ’as­ga­mar­na’ kun­de sam­la ihop. För­u­tom en post på cir­ka 2500 ak­ti­er som Eli­sa snap­pa­de upp fram­för nä­san på mig av PPO till ett fruk­tans­värt över­pris. Jag blev re­jält arg ef­tersom jag ha­de en munt­lig över­ens­kom­mel­se om att vi skul­le få kö­pa. Till sist ha­de vi till­sam­mans med Län­nen Te­le­ti­e­to näs­tan 20 pro­cents ägan­de i An­via.”

I mit­ten av ok­to­ber av­gjor­des sa­ken. An­vi­as led­ning och sty­rel­se var be­red­da att gö­ra af­fär, men en frå­ga av den­na dig­ni­tet mås­te fö­ras till för­valt­nings­rå­det och slut­ligt av­gö­ras av en bo­lags­stäm­ma, vil­ket gav ut­rym­me för oli­ka in­tres­se­grup­per att age­ra. En så­dan var An­vi­as per­so­nal, som ska­pa­de opi­ni­on mot af­fä­ren ge­nom lob­by­ing mot för­valt­nings­rå­dets med­lem­mar och ge­nom att gå ut i me­dia.

En­ligt Ken­neth Nys­ten, för­tro­en­de­man för An­vi­as tjäns­te­män i Va­sa, fick per­so­na­len ve­ta vad som var på gång först då VD:n Ti­mo Cavén i sep­tem­ber med­de­la­de att man re­dan ha­de för­hand­lat i tret­ton må­na­der. Det kun­de för­ut­ses att al­la ut­om 40-50 an­ställ­da skul­le bli av med job­bet. Per­so­na­len sam­la­de nu full­mak­ter för att vid en even­tu­ell ex­tra bo­lags­stäm­ma för­sö­ka stop­pa en för­sälj­ning.

DNA-kret­sens age­ran­de för­vå­na­de in­te de ini­ti­e­ra­de, där­e­mot kom det som en över­rask­ning

Katternö Ab och ett av bol­agen i Katternö­gruppen, Herr­fors, gick in som ägare i Anvia i slutet av 2009.

då ett kon­kur­re­ran­de an­bud läm­na­des där PPO var hu­vud­in­tres­sent. En vik­tig roll kom nu att spe­las av Bo Eklund, di­rek­tör för An­vi­as te­le­kom­verk­sam­het och GT:s VD. In­för för­valt­nings­rå­det be­skrev han ett tred­je al­ter­na­tiv, att An­via skul­le fort­sät­ta dri­va sin te­le­verk­sam­het, vil­ket ock­så blev för­valt­nings­rå­dets be­slut.

Med det­ta byt­te DNA-kret­sen fot och sål­de he­la sitt in­ne­hav till An­via till ett bra pris.

Ett pro­blem var att An­vi­as sty­rel­se ge­nom af­fä­ren över­skred de be­fo­gen­he­ter som bo­lags­stäm­man ha­de gett gäl­lan­de ak­ti­e­köp. Då års­skif­tet när­ma­de sig, sprang man i bråds­kan­de ord­ning ihop ett kon­sor­ti­um som mel­lan jul och ny­år räd­da­de si­tu­a­tio­nen ge­nom att säl­ja vi­da­re ett till­räck­ligt an­tal ak­ti­er, till sam­ma pris som An­via ha­de be­ta­lat.

Den febrila aktiviteten i årets slut ledde till
att försäkringsbolaget Etera blev en betydande
ägare i Anvia.

Ki­mi­to – de­la­de på den åter­stå­en­de pos­ten.

JNT:s sty­rel­se be­hand­la­de ären­det den 10 de­cem­ber. Ma­ria Höglunds be­red­ning gick ut på att JNT skul­le del­ta med 500000 eu­ro, vil­ket mot­sva­ra­de knappt fem pro­cent av kon­sor­ti­ets ak­ti­er. Hon nämn­de vik­ten av en god re­la­tion till An­via och med­lem­mar­na i det hol­ding­bo­lag som kon­sor­ti­et av­såg grun­da. Det­ta skul­le även kom­ma att bli An­vi­as störs­ta äga­re, vil­ket bi­drog till att ge JNT ett re­ellt in­fly­tan­de i An­via.

Ge­nom äga­ren­ga­ge­mang­et skul­le JNT bätt­re kun­na ver­ka för att det gam­la sam­ar­be­tet med An­via fort­sat­te och möj­lig­he­ter­na till sy­ner­gi­ef­fek­ter ut­nytt­ja­des – Vo­IP och Open Ser­vice nämn­des. Det låg även ett vär­de i att de svensk- och två­språ­ki­ga bo­la­gen höll en ge­men­sam lin­je.

Allt ta­la­de dess­utom för att sats­ning­en skul­le bli lön­sam. De in­sti­tu­tio­nel­la pla­ce­rar­na ställ­de kra­vet på 5 pro­cents av­kast­ning, och JNT kun­de fi­nan­si­e­ra sin äga­ran­del till en del med ut­del­ning från DNA och i öv­rigt ge­nom ett le­a­sing­ar­range­mang med låg rän­ta.

På des­sa pre­mis­ser sa­de sty­rel­sen ja till upp­läg­get. Precis i slutskedet änd­ra­des dock för­ut­sätt­ning­ar­na. En­dast hälf­ten av den be­skriv­na pot­ten kom i S4F:s ägo. Den and­ra hälf­ten sål­de An­via till för­säk­rings­bo­la­get Ete­ra.

3I DRAR SIG UR

En an­nan vä­sent­lig af­fär an­mäl­des den 18 de­cem­ber, då 3i, den ti­di­ga­re be­skriv­na sto­rä­ga­ren i DNA, sål­de sin ak­tie­post på 13 pro­cent till Län­nen Te­le­ti­e­to, Ou­lun Pu­he­lin Hol­ding och för­säk­rings­bo­la­get Il­ma­ri­nen. Erk­ki Ni­ko­ske­lai­nen, som fö­re­trä­da­re för 3i:s nor­dis­ka team, kom­men­te­ra­de i ett press­med­de­lan­de att man på 3i:s si­da var myc­ket im­po­ne­rad av DNA:s fram­gång­ar un­der den tid man ha­de va­rit med som bo­la­gets äga­re.

För JNT:s del gav af­fä­ren, som följd av ak­tio­närs­av­ta­let, JNT möj­lig­het att säl­ja sitt DNA- in­ne­hav i Il­ma­ri­nen till pri­set 6,8 mil­jo­ner eu­ro. Lik­som öv­ri­ga äga­re i DNA av­stod JNT från möj­lig­he­ten.

Marias galleri: Nina Riska

”Effektivt och energiskt ser Nina till att våra kunder får bra betjäning när de besöker oss.”

Marias galleri: Janne Lillkvist

”Försäljare och organisatör i unik kombination som målmedvetet styr upp olika projekt.”

Marias galleri: Mattias Skog

”Systematisk och kunnig programmerare som ser till att IT-systemen kan utnyttjas till max.”