FRAMTIDEN äR NU

2003 var året då en genomgripande ny ordning skapades på den finländska telekommarknaden. Momentum gavs av att det nya Telia Sonera var på väg att formera sig, synbarligen starkare än någonsin. För JNT:s del var den viktigaste faktorn hur Finnetgruppen skulle klara att positionera sig. Ofta återkom man till frågan om Finnetgruppen agerade för långsamt och tveksamt.

Landsbygdens telebolag var i samma trista läge som de lokala försäkringsbolagen, som led av att kundunderlaget minskade och blev allt äldre, ansåg Matti Kankare i en analys i Talouselämä. ”Lokalsamtalen skapar ingen tillväxt i bolagen, och ADSL är inget som intresserar den mognare delen av befolkningen.” Bara Uleåborg och kanske Kuopio, Vasa och Lahtis var tillräckligt stora regioner för att generera tillväxt, trodde han. Hans konklusion var att Helsingfors Telefon, numera Elisa, hade gjort rätt då bolaget några år tidigare hade försökt skapa en modern och slagkraftig nationell aktör av Finnetkretsen.

Kankares bedömning var att Telia Sonera genom fusionen skulle komma att få en ”chockerande stark” ställning. Även Elisagruppen var dubbel större än Finnet. För DNA:s del var problemet dessutom den splittrade och ineffektiva styrningen och ägarnas bristande uthållighet när det gällde att ta förluster. Finnetförbundets styrelseordförande Tauno

Matti Makkonen, legend inom mobiltelefonin. Var med redan 1982 i det gäng NMT-pionjärer som hyllades i Europa. Tillträdde i februari 2003 som VD för Finnet.

Jalonen drog den här slutsatsen: ”Det blir de kommande generationernas sak att fundera på om vi agerat för sent eller inte. Senast nu är i varje fall den tidpunkt då vi måste förena våra krafter.”

JNT:s styrelse researchade genom en studie­re­sa till de vänner som man genom samarbetet

 

inom Novacall fått i telebolagen i Kuopio och Lahtis. Dessa två bolags VD:ar, Pertti Laiho och Arto Kaikkonen, hade en stark ställning inom Finnet, och JNT-styrelsen sammanfattade att diskussionerna med dem var ”mycket givande”.

Den 5 februari fastställde Finnets bolags­stä­mma enhälligt den nya ordningen, som alltså samlade de olika Finnetbolagen under koncern­bola­get Finnet Ab. JNT:s ägarandel i detta sist­näm­nda blev 1,7 procent. Finnet Ab inledde verk­sam­heten i april. Till VD rekryterades Matti Mak­konen, välkänd för sina insatser i NMT- och GSM-ut­veck­lingen i unga år och i ledande posi­tio­ner inom Son­era­lägret till 2000, då han över­gått till Nokia. 

Finnet + Telia

Den spännande frågan vem som skulle köpa Tel­ias bolag i Finland avgjordes i början av maj. Länge såg köparen ut att bli Virgin Mobile, men till slut kom Telia Sonera till slutsatsen att Virgin riskerade att bli en allt för tuff konkurrent på den finländska marknaden och valde i stället Fi­n­net, trots att det innebar ett lägre pris, omkr­ing 370 miljoner kr. Genom affären övertog DNA

DNA Finland kom in sist på banan av de tre stora finländska mobiloperatörerna. Köpet av Telia Finland gav 290000 nya abonnenter.

Telia Finlands mobilkunder, medan Finnet Verkot (namnet på de fusionerade bolagen Fjärrnätet Nian och Finska 2G) övertog Telias finländska nät och DNA+ övertog butikskedjan Telia Products.

Åter engagerades Jan-Erik Frostdahl för ett specialuppdrag, nämligen att leda integreringen av Telia Finlands verksamhet inom Finnet.

Andelen mobilabonnenter som använde GPRS för datatrafik i mitten av 2003. Sonera låg i topp med omkring 220000 kunder, vilket förklarades med att GPRS lanserades som en tjänst, inte en teknik.

Tillförordnad VD under Frostdahls bortovaro till den 15 augusti var Kenneth Nylund.

Formellt genomfördes Teliaaffären den 6 juni. De 290000 abonnenter som Telia Finland tillförde utökade DNA:s kundbas till 650000, vilket ökade marknadsandelen till omkring 15 procent. ”DNA och Telia kompl­et­terar varandra väl. Telia är starkt i södra Finlands tillväxt­regi­oner, DNA inom övriga regioner”, kom­men­terade Matti Makkonen.

Som brukligt är vid sådana här affärer sades målet vara att ”garantera en lönsam verksamhet härifrån framåt”. Eftersom DNA:s resultat under 2002 varit negativt med 45 miljoner euro, var det dock uppenbart att Teliaaffären måste kom­plet­teras med andra resultatskapande åtgärder.

Finnets Teliaaffär ökade finansieringsbehovet också för JNT, i varje fall om JNT ville delta i den nyemission som krävdes för affären. Dessvärre var JNT:s investeringsbudget för 2003 redan förbrukad genom den emission som nyss gjorts vid etableringen av Finnet Ab, och bolagets kassaställning medgav inga nya större åtaganden. Jan-Erik Frostdahl föreslog att JNT skulle teckna hälften av optionen, men efter en intensiv diskussion beslöt styrelsen att trots allt teckna hela beloppet, 658000 euro.

Styrelsen menade att det på längre sikt knappast var klokt att avstå från emissionen. Till en del kunde denna för JNT finansieras med medel från försäljningen av Finska 3G. Denna affär blev nödvändig som följd av att Telias finländska 3G-licens ingick i affären med Finnet. Eftersom Finnet redan hade en 3G-licens just genom sitt ägande i Finska 3G, och det inte gick att äga två licenser, blev lösningen att Finnet sålde sina Finska 3G-aktier till minoritetsägaren Tele2.

Saunalahti, som uppstod ur ett tiotal små finländska Internetoperatörer, gav sig 2000 in också på mobiltelefoniområdet med lågpriserbjudanden.

Vad nummerportabiliteten betydde

En annan väsentlig nyordning under året var nummerportabiliteten, det vill säga rättigheten för abonnenterna att ta med sitt gamla telefonnummer, om de bytte operatör. Beslut om denna princip hade i USA fattats redan 1996 (införandet fördröjdes dock flera år) som en åtgärd för att driva på konkurrensen. Andra länder följde i spåren, Sverige genom nummerportabilitet för fasta teletjänster i juli 1999 och för mobila tjänster i september 2001.

Finland drog ut på saken till den 25 juli 2003, då ett EU-direktiv tvingade fram förändringen. Abonnenterna nappade på möjligheten omgående. Redan under det första året använde

nummer de ville att det nya abonnemanget skulle gälla. På sex veckor fick Saunalahti 27500 nya abonnenter, varav 17200 flyttade över sitt gamla nummer. Mycket enklare än så kunde nyanskaffning av kunder knappast ske.

Jan-Erik Frostdahl kommenterade i års­ber­ättelsen för 2003 att konkurrensläget gen­om nummerportabiliteten höll på att skärpas. ”Det här har lett till att intresset för nya s.k. virt­uella operatörer [som inte har egna licenser, utan köper tjänsterna av en nätägande operatör] att etablera sig på marknaden är mycket stort. Om alla som meddelat intresse också förverkligar sina planer, kommer det inom kort att finnas ca 30 ope­ratörer på den fin­länd­ska mobil­mark­naden. Situationen är på längre sikt orimlig – men på kort sikt leder naturligtvis kon­kurre­nsen till sjunkande priser och för­säm­rad lönsamhet för alla.”

Telia Sonera, Elisa, Finnet/DNA – alla dessa tre ägnade 2003 åt att sanera verksamheten och vässa den inför de hårdare tider som alla förväntade sig skulle komma.

JNT minskar kostnaderna

Kostnadsbesparingstemat präglade året också för JNT. Med de ständiga tekniska nyheterna och de ändrade affärerna förändrades arbets­upp­gif­terna. Under året minskades pers­ona­len med omkring 15 procent, i ett första skede genom pensions­arrangemang och upp­sägningar, i ett andra skede genom att nät­byggnads­enheten såldes till Empo­wer. Kal­kylen för det senare var att löne­kostn­aderna skulle minska med omkring 40000 euro i månaden, vilket del­vis skulle uppvägas av att JNT i stället köpte in de behövliga tjänsterna.

Outsourcingen till Empower (tidi­gare Suomen Voima­tekni­ikka) var resul­tat av en disku­ssion som pågått under flera år. Det ingick i överens­kommelsen att Empo­wer öppnade en verk­samhets­punkt i Jakobstad (Empo­wer hyrde in sig i JNT:s lager­fast­ighet på Kors­grund­svägen). Naturligt nog skap­ade perso­nalåtgärderna och out­sour­cingen oro hos de anställda. I ett styrelse­perspe­ktiv kan sägas att besluten fattades efter utför­liga analyser både i den egna kretsen och med andra bolag, till exempel Sata­kunnan Puhelin, som genom­fört en liknande out­sou­rcing till Empower.

En effekt av förändringarna var en ny intern organisation. Organisationsschemat för JNT utgick nu från en klarare indelning än tidigare i nätinfrastruktur, central/datainfrastruktur och försäljning/kundinstallationer, med stöd­funkti­onerna planering och ekon­omi/för­valt­ning.

En annan förändring var att JNT outsourcade sin telebutik till OFC-Data. De två butikerna verkade som framgått i samma utrymmen. Skillnaden var att JNT-shopen sålde DNA-

Telefonmasternas placering är ett åt­er­kommande diskussionsämne. Det här br­e­v­et kom från Lannäslund sommaren 2003.

abon­ne­mang, mobiltelefoner och trad­iti­onell tele­fon­utru­stning, medan OFC-Data sålde datorer och kringutrustning. Telebutiken var för­lust­brin­gande, och det var förbryllande för kun­de­rna med två butiker i en.

Såtillvida var detta en intern historia att Mul­ti.fi ägde 51 procent av OFC-Data, medan gru­nd­aren Ove Fagerholm ägde resten. JNT:s två ans­tällda i telebutiken överfördes nu till OFC-Data.

Headend-utrusning för kabel-TV. Togs i bruk år 2003.

Ett samarbetsavtal preciserade JNT:s roll i marknadsföringen och gjorde klart att kundtjänsten och företagsförsäljningen också framdeles var JNT:s sak.

Även det utvecklingsarbete för elektronisk certifiering som förts över till Novasec Ab under 2002 avvecklades nu. JNT:s styrelse samman­fatt­ade att den lösning som tagits fram var strålande i tekniskt avseende. Däremot hade det med stor grundlighet bevisats att den inte utgjorde grund för lönsam affärsverksamhet. Den anställde sades upp. Aktiekapitalet var ograverat, JNT hade inga förbindelser gentemot bolaget.

Ännu en åtgärd för att minska kostnaderna lå­ng­siktigt var att återköpa fastigheten på Al­hol­ms­gatan 3 från Ilmarinen. Detta mot­iv­er­ades av att räntenivån nu var låg, medan hyr­es­ni­vån för fastigheten var hög, sju procent av fas­tig­het­svä­rdet per år. Genom den inlösn­ings­option som fanns övertog JNT alltså sin fastighet. Kos­tn­aden var 2,4 miljoner euro, vilket till stor del fina­ns­ierades med ett lån från Varma Sampo.

Stark bredbandstrend

Den stora trenden inom JNT:s verk­samhets­område under 2003 var utbyggnaden av bred­bands­teknik. Vid årets slut hade 98 pro­cent av hushållen inom området möjlighet att få en ADSL-baserad bredbandsanslutning. De facto byggde JNT in ADSL-teknik också i en del av nätet på Telia Soneras områden i Nykarleby och Pedersöre.

För Multi.fi, som ju levererade bredbands­anslutningarna, innebar det en febril aktivitet. ”Man kan redan nu konstatera att bol­aget gjort ett riktigt linjeval i bred­bands­satsn­ingen”, kommen­terade Frost­dahl i års­berättelsen. I gengäld minskade tele­fon­trafiken på det fasta nätet förhålla­ndevis kraf­tigt under året. Huvud­skälet var att många modem­kunder bytt till bred­bands­anslut­ningar med fast månads­avgift.

Också försäljningen av datalösningar för företag gick bra; JNT och Multi.fi ”stärkte markant sin marknadsposition inom detta segment”, enligt årsberättelsen. Multi.fi:s (brutna) bokföringsår 2002-2003 visade en omsättning på 2,6 miljoner euro, vilket var i paritet med den optimistiska affärsplan som gjordes upp då JNT fyra år tidigare gick in som delägare i bolaget. Multi.fi:s resultat var i jämförelse blygsamt, men allt tydde på att den snabba tillväxten i bolaget skulle fortsätta.

Även intressebolaget Novacall visade 2003 bra siffror. Över hälften av omsättningen på 28 miljoner euro i JNT-gruppen hänfördes hit och affärerna växte fortfarande. Den breddning av ägarkretsen som förefallit klar vid årets början inskränktes dock till telebolagen i Uleåborg och Raumo, medan Björneborg föll bort. Detta genomfördes så att Kuopion Puhelin sålde en tredjedel av sina aktier till Oulun Puhelin och en tredjedel till Lännen Puhelin. JNT och Lahtisbolaget PHP behöll alltså sina ägarandelar i Novacall om vardera 33 procent.

Digi-TV-tjänsten efterfrågades å andra sidan av nästan ingen. ”Situationen inger bekymmer”, sade Frostdahl i årsberättelsen, och hänvisade till

att de analoga TV-sändningarna väntades bli nersläckta sommaren 2007. Risken kunde anas att kaos och köer skulle uppstå när dagen för nedsläckningen närmade sig.

Ny följetong kring bolagsordningen

Som man anat följdes det prejudikat om ägar­för­måner som fastställts i Högsta för­valt­nings­dom­stolen 2002 av ett krav från Kon­kur­rens­ver­ket att ägarförmånen i JNT (2,5 euro i måna­den) skulle avskaffas. Tanken var först att detta skulle genomföras från årsskiftet 2003/2004, sedan beslöt man avvakta med verk­ställ­igheten.

Erbjudandet till de omkring 1400 abonnenterna med hyresanslutningar att konvertera dessa till

IBM lanserade det första USB-minnet för konsumenter år 2000, minneskapaciteten var 8 MB. År 2003 var minneskapaciteten uppe i 512MB.

aktieanslutningar utnyttjades av 158. De fortsatta juridiska piruetterna gällande bolagsordningen föranledde dock JNT att avvakta med att utge akt­ie­breven. Tingsrätten förkastade visserligen Väinö Communications besvär mot bolags­ord­ningen, men hovrätten gav käranden rätt.

Det spelade ingen roll att JNT:s nya bolags­ordning hade hunnit bli registrerad i handels­registret. ”Hovrätten konstaterar, att regis­ter­mynd­ighetens tillbudsstående kapacitet vid utövning av den laglighetskontroll som åvilar den i registreringsärenden är alltför otillräcklig för en allsidig utredning och bedömning av svåra rättsfrågor”, sägs i utslaget. Det fanns med andra ord inget hinder för hovrättens prövning. Ersättning för rättegångskostnaderna, ett betydande belopp på 57000 euro, ådömdes JNT.

JNT:s styrelse beslöt föra ärendet till Högsta domstolen. ”Ärendet är viktigt för JNT men också för Finnetgruppen i övrigt eftersom det redan finns 3-4 andra lokala telefonbolag som har i det närmaste identiska bolagsordningar”, var motiveringen. För den händelse besvärsrätt skulle beviljas, beräknades behandlingen i Högsta domstolen ta 1-2 år.

Då hovrätten inte vid­ta­git någon åtgärd för att av­regis­trera bol­ags­ord­ningen, kunde JNT fortsätta verka och göra upp sin bokslutsbalans i enlighet med den.

Skype och annat nytt

Om året 2003 för teleoperatörerna präglades av konsolidering, så betydde det inte att teknik- och affärsutvecklarna sov. Två av de företag som grundades det här året var Skype och Relude, det senare numera känt som Rovio.

Att Skype skulle påverka telekom- och Internetvärldens erbjudanden till kunderna stod snabbt klart. Det hela började med att svensken Niklas Zennström och dansken Janus Friis träffades 1996, då Zennström förestod Tele2 i

Niklas Zennström, huvudpersonen bakom Skype, som snabbt ställde den traditionella telekomvärlden inför nya prövningar.

Danmark och anställde Friis för att köra i gång bolagets kundsupport. 1999 lämnade de Tele2 och lanserade året därefter Kazaa, som snart blev vär­ld­ens mest nedladdade gr­a­tis­program för fil­de­ln­ing och gav Zennström och Friis kultstatus. 

I september 2003 presenterade de Skype, ett gratisprogram för telefoni över bredbandsinter-

telefoner. Programvaran och telefonsamtalen skulle vara gratis. Skype tänkte tjäna sina pengar på att sälja tilläggstjänster, typ röstmeddelanden, enligt Zennström och Friis vid lanseringen.

Skypes programvara skrevs av de Estlands­bas­er­ade utvecklarna Ahti Heinla, Priit Kas­esa­lu och Jaan Tallinn, vilka även medverkat i ut­veckl­ingsarbetet med Kazaa.

» Se intervju om Skype med Janus Friis

För Relude var starten i jämförelse blygsam. Bolaget grundades av Niklas Hed, Jarno Väke­vä­inen och Kim Dikert, som alla studerade på Tek­niska högskolan i Otnäs. I det eve­ne­ma­ng As­se­mb­ly demo party, som 2003 gen­om­för­des i Ha­rt­wall arena, deltog de i en täv­ling som gick ut på att ut­ve­ckla ett mobilspel. De vann med mul­ti­pla­yerspelet King of the Cab­bage World, vil­ket ins­pi­rer­ade dem att grunda det gem­en­samma bol­aget Relude.

Vinstspelet lanserades som Mole War och köp­tes senare upp av Sumea Studios (numera Dig­ital Choco­late), som beskrev spelet som vär­ld­ens första multiplayerspel i realtid för mobi­ler. Det skulle dock dröja flera år än innan Re­lude­gängets framgångssaga tog fart på allvar.

» Se en liten glimt av Rovios första spel

Marias galleri: Linda Finnberg

”Entusiastisk och med glimten i ögat tar sig Linda an både kundbetjäning och administrativa uppgifter.”

Marias galleri: Markus Segervall

”Specialist på datanätverk. En effektiv teamleader som har många bollar i luften och får saker att ske.”

Marias galleri: Stefan Vikström

”Engagerad teknikkille med bred kompetens. TV-teknik hör till specialiteterna.”