2006 blev året då tre bolag viktiga för JNT – Finnet, Multi.fi och Novacall – alla kämpade för sin existens.
För Finnets del var utgångspunkten som beskrivits att åtta av ägarbolagen (G8) i slutet av 2005 ingått avtal om att köra sitt eget lopp för att utveckla DNA till ett lönsamt bolag. JNT var som framgått en av de åtta, dock i en passiv roll. Jan-Erik Frostdahl beskriver saken som att DNA behövde bli ett ”vanligt” bolag. Vanligt i den meningen att det inte genom avtal med ägarna berövades handlingsfrihet, och inte heller var förhindrat att finansiera sina investeringar på egen hand.
Reaktionen blev att de övriga aderton ägarbolagen (G18) samlade sig i en motaktion. Denna formulerades i ett gemensamt brev av den 17 januari 2006. I korthet gjorde G18, i ett inte särskilt vänligt tonläge, en annan analys än G8. G18 ifrågasatte även om alla de åtgärder som hade vidtagits för att omstrukturera Finnet hade skötts korrekt och i enlighet med god förvaltningssed. De övervägde att kalla till ännu en extra bolagsstämma för att låta denna ta ställning till en särskild revision av räkenskaperna och koncernens styrning.
I ett sådant stämningsläge gällde det alltså att hitta framgångsvägar som DNA hållbart kunde bygga på. Ett primärt mål för G8 var den beskrivna emissionen där ägarbolagen skulle
apportera in sin infrastruktur för mobiltelefonin. Ett annat mål för G8 blev att avskaffa Finnets förvaltningsråd. Detta hade en representant för varje bolag, vilket innebar att G18 hade majoriteten.
Det här var frågor för bolagsstämman, men första försöket att genomföra en sådan måste inhiberas på grund av bristande deltagande. Jan-Erik Frostdahl berättar att Erik Sjöberg, VD för Vasa Läns Telefon, i detta läge gjorde en viktig insats. Ägarna var åter samlade i ’ormgrottan’ och många skällde på Jarmo Leino och styrelsen. Då sade Erik Sjöberg ungefär så här:
”OK, vi har i den här gruppen olika åsikt, och vi kommer knappast att komma överens. Men om det finns stora ägare som är beredda att göra satsningar, kan övriga ägare inte göra sitt yttersta för att hindra det. Där går en gräns. Man kan säga att man inte deltar, men man kan inte långsiktigt obstruera.”
”Det tog skruv hos alla”, enligt Jan-Erik Frostdahl och bidrog till att stämman kunde genomföras i början av juni 2006. Emissionen
godkändes, med den betydande konsekvensen att G8-bolagen fick majoritet i Finnet, förvaltningsrådet avskaffades och ny styrelse utsågs. Processen krävde juridisk fingerfärdighet, och om G18 hade agerat annorlunda hade utgången kunnat bli en annan.
Med dessa förändrade förutsättningar var ett viktigt delmål för G8 nått, och omvandlingen av DNA kunde drivas vidare.
”Vi [Leino, Siivola, Frostdahl och Riitta Tiuraniemi, direktör för DNA:s mobilverksamhet] ville nå till att DNA inte skulle beskrivas som den tredje av de nationella operatörerna, utan som en av de tre”, säger Jan-Erik Frostdahl.
JNT:s lån av sin VD till Finnet var tänkt som ett arrangemang under hösten 2005. Men händelseutvecklingen i Finnetvärlden gjorde som framgått inte halt vid årsskiftet. Detta hanterades så att Frostdahl från och med januari 2006 skulle fortsätta Finnetuppdraget på halvtid och sköta VD-uppdraget på JNT på den andra halvtiden. När Frostdahl inte var på plats skulle ekonomichefen Maria Höglund vara hans ersättare.
”Det gick givetvis inte”, kommenterar Frostdahl i efterhand. ”Båda bolagen krävde en heltids-VD.” I praktiken kunde det inte undvikas att JNT kom i andra hand.
Den slutsatsen drog småningom också JNT:s styrelse. Bolaget stod uppenbart inför frågor som krävde stor uppmärksamhet av bolagets ledning. Hur var till exempel läget för Multi.fi och Novacall?
Kurt Betlehem, viceordförande i JNT:s styrelse, tog upp frågan i ett notat den 4 maj. De förändringsprocesser som präglade branschen var svåra att överblicka. Hittills hade JNT lyckats väl att genom rationaliseringar, personalminskning och outsourcing upprätthålla en god lönsamhet. ”Men har vi i styrelsen en klar bild av vad vi vill åstadkomma med JNT på längre sikt? Jag har ej!”
Kurt Betlehem lade fram ett antal idéer för hur styrelsearbetet kunde utvecklas och framförde att bolaget absolut var i behov av en ny och kraftigt marknadsinriktad heltids-VD.
Avgörande var att DNA:s styrelse ville ha Jan-Erik Frostdahl kvar. Jarmo Leino: ”Janne hade en avgörande betydelse för att vi lyckades vända utvecklingen i DNA. Bolaget var på väg mot konkurs, men Janne ledde saneringsprocessen skickligt. Det bidrog till att vi bad honom fortsätta. Det är vanligt att man i sådana här lägen byter VD, men vi ville ha Janne kvar också i
nästa skede.”
Tre av Frostdahls kolleger hade som tillförordnade kommit att prova på uppdraget som VD för JNT under hans sejourer hos Finnet. En intresserad kandidat var nu också Novacalls VD Tommy Wikman. Styrelsen förrättade snabbt sitt val: Maria Höglund, som tillträdde den
1 september 2006. Till ny ekonomichef efter henne utsågs Saija Söderlund.
Den tekniska utvecklingen inom telekom- och IT-världen fortsatte under 2006 minst lika intensivt som tidigare. En viktig insikt,
åtminstone inom det ledande mobilsystembolaget Ericsson, var att GSM tvärtemot prognoserna inte var på väg att dö bort.
”Länge hade vi trott att 3G skulle ta död på GSM. Men GSM fortsatte år för år att överträffa försäljningsprognoserna. Vi såg allt fler case där bara en begränsad radiokapacitet skulle behövas och
GSM skulle vara lagom dimensionerat. Samtidigt blev GSM genom utvecklingsarbetet allt bättre och billigare”, säger Ericssons dåvarande chef för radiotekniken, Marie Westrin. Fortfarande var över ettusen Ericssonanställda sysselsatta med att tekniskt utveckla GSM. Det var fler än det antal som ägnade sig åt 4G-tekniken LTE.
Just vid denna tid togs de första HSPA-näten i bruk kommersiellt. Först ut, precis före årsskiftet till 2006, var den amerikanska
mobiloperatören Cingular Wireless. Maxhastigheten var inledningsvis 7,2 Mbps nedströms och 384 kbps uppströms.
Men åter skedde något oväntat. Kina meddelade sitt val av 3G-teknik. I stället för att välja något av de tidigare beskrivna alternativen meddelades att Kina skulle presentera en egen 3G-standard. Motivet var att slippa licensavgifterna till de globala storspelarna och att markera sitt oberoende.
Kinas 3G-teknik fick namnet TD-SCDMA (Time Division-Synchronous Code Division Multiple Access). Med de oerhörda volymer som det skulle komma att handla om i Kina stod det omedelbart klart att scenen åter en gång hade möblerats om.
Den trend som dominerade internationellt under 2006 var framför allt ändå den enorma trafikökningen i mobilt bredband. På sex månader fördubblades trafikmängden. Förklaringen var att innehåll skapat av konsumenterna började driva trafik i allt högre utsträckning – och särskilt handlade det om Youtube.
Som konsekvens blev transmissionskapaciteten snabbt en flaskhals. För bolag som Ericsson var det givetvis en god nyhet. Ju fler videosnuttar vanligt folk lade ut på Internet, desto fler beställningar på ökad nätkapacitet var att vänta.
Detta lyftes fram också i JNT:s årsberättelse för 2006. ”Allt mer kommer att krävas av infrastrukturen för att kunna leverera de tjänster som kunderna vill ha […] Sett ur det lokala perspektivet är det här en ytterst viktig sak. Att företag och hushåll i vår nejd har tillgång till snabba datakommunikationsförbindelser är en grundförutsättning […] Därför kommer vi framöver att satsa på att bygga ut speciellt fiberförbindelserna i vår region.”
Nationellt var årets telenyhet för vanliga abonnenter i Finland att förbudet mot bundling upphörde. Från början av april kunde operatörerna sälja mobiltelefoner och abonnemang i ett paket.
I Jakobstad var årets nyhet att man i december kunde börja använda 3G-nätet, i varje fall centralt i staden. DNA öppnade då regionens första 3G-station, placerad i stadens vattentorn.
Callcenterbranschen var i Finland ännu under tillväxt, allt fler företag outsourcade sin kundtjänst eller delar av den. Men prispressen var hård. Beställarna hade fått god övning i att spela ut callcenterbolagen mot varandra.
Konkurrensen förvreds av att en del aktörer kunde påräkna offentligt stöd. Försäljningar och fusioner skapade under året nya konstellationer, bland annat köpte det svenska Tradimus det finländska Excellent. Även Novacall ägnades intresse av danska och svenska spekulanter.
Problemen hade emellertid börjat hopa sig för Novacall. I en bakgrundsanalys beskrev VD:n Tommy Wikman hur verksamheten åren 2001-2004 hade dominerats av att DNA var den stora kunden. Utöver det hade Novacall fyllt på med uppdrag som i jämförelse var små. När DNA 2005 började driva delar av sin kundtjänst i egen regi, stod Novacall med en skev profil i förhållande till de övriga kundernas behov.
En försvårande faktor för Novacall var att kollektivavtalet med arbetstagarsidan var skrivet med Tjänstemannaunionen och inte, som fallet var för de flesta av konkurrenterna, med
Servicefacket (Palvelualojen ammattiliitto PAM). Det innebar högre lönekostnader för Novacall än för konkurrenterna. Ett försök att byta organisatorisk hemvist i början av 2005 uppgavs efter motstånd från de fackliga representanterna.
Under 2005 minskade Novacall personalstyrkan med över hundra anställda och genomförde sparåtgärder och rationaliseringar. I början av 2006 inleddes en kampanj för att värva nya, framför allt större kunder.
Trots detta lade sig månadsresultatet för Novacall under 2006 stabilt på ungefär minus 200000 euro. Årsresultatet skulle visa sig bli en förlust på 2,5 miljoner euro på en omsättning på 8,1 miljoner euro.
Den alarmerande situationen tvingade ägarna att i början av juli lägga in drygt en miljon euro i nytt kapital i Novacall. En ny ambitiös åtgärdsplan genomdrevs. Ett trettiotal avtal med mindre och olönsamma kunder avslutades. Verksamheten gällande servicenumret 118 flyttades från Lahtis till Jakobstad, ett tjugotal personer sades upp i samband med det. Administrationen skars ner, tekniskt och logistiskt söktes ytterligare rationaliseringar.
Nästa steg blev att stänga enheten i Uleåborg och avisera samma åtgärd också för Kuopio. Siffrorna lyste trots det fortsatt röda. Vid en extra bolagsstämma i början av december stod mycket på spel. DNA aviserade att hela kundtjänsten åter skulle outsourcas, och Novacalls bolagsstämma ställde sig bakom förslaget att bolaget antingen skulle köpa DNA:s kundtjänst (med callcenter i Kouvola och Taivalkoski) i reda pengar eller genom en riktad emission och betalning med apport egendom ta in DNA som ägare i Novacall. Det senare skulle ge DNA ett ägande på ungefär 10 procent.
Slutligt beslut i detta skulle tas i början av 2007 när man visste hur DNA agerade. Men en utdragen lösning fick det inte bli. Man kunde förutse att det egna kapitalet i Novacall, om inget avgörande skedde, skulle vara förbrukat i februari 2007.
Om situationen för Novacall var kritisk, så var det inte stort bättre ställt med det andra intressebolaget Multi.fi. Efterhand växte irritationen inom JNT:s styrelse över svårigheten att få inblick i bolagets ekonomi och verksamhet.
Under 2005 hade JNT ju gått in med ett kapitaltillskott i Multi.fi på 500000 euro, men våren 2006 kom signaler att utvecklingen inte motsvarade förväntningarna.
En analys av organisationen och företagskulturen inom JNT, Multi.fi och OFC-Data beställdes av en konsultfirma. Workshops med ett urval anställda den 13 maj gav väsentlig information och var särskilt alarmerande för Multi.fi:s del. Bolaget beskrevs ha hög teknisk och innovativ kompetens och stark lokal förankring, men ”internt kaos” rådde i organisationen och frustration rådde över svagheterna i ledarskapet.
Den 15 maj avgick Glenn Häger, fortfarande Multi.fi:s huvudägare, och efterträddes av Ove Fagerholm, som ju var VD också för OFC-Data.
I en rapport en vecka senare konstaterade Fagerholm att det ekonomiska läget för Multi.fi var katastrofalt. Personalkostnaderna hade under ett års tid ökat med 60 procent, det vill säga efter att JNT ställt nya medel till Multi.fi:s förfogande. Omsättningen hade däremot knappast stigit alls; den förväntades för året 2006 landa på ungefär 3,7 miljoner euro. De investeringar som hade gjorts i infrastrukturen var överdimensionerade.
En snabbtillsatt saneringsgrupp bedömde att en nettoinbesparing på 223000 euro skulle kunna göras i Multi.fi ännu år 2006. För 2007 skulle man kunna sanera för 470000 euro. Det skulle dock inte gå att nå ett positivt resultat för 2006.
Glenn Häger var tillsvidare anställd i bolaget med oförändrade villkor, men meddelade att han planerade bilda ett nytt eget företag för att sälja konsulttjänster. Något VD-avtal gällande Multi.fi hade han inte.
Saneringsgruppen kom fram till att ytterligare 500000 euro behövdes för att få Multi.fi:s ekonomi i balans. Finansieringen borde sättas in som eget kapital. Glenn Häger avsåg inte delta i detta, utan lät tvärtom veta att han var intresserad av att sälja en del av eller hela sitt aktieinnehav i Multi.fi.
För JNT:s styrelse handlade frågan, ifall bolaget skulle lägga in mera kapital i Multi.fi, om att JNT skulle bli majoritetsägare, vilket automatiskt skulle göra Multi.fi till ett dotterbolag. Detta var inget oväntat scenario för styrelsen, som dock inte tänkt sig denna nivå på kostnaderna, oräknat den borgensförbindelse som Häger hade gett för lån till Multi.fi, 217000 euro.
Vid Multi.fi:s bolagsstämma den 8 juni utsågs ny styrelse. Jan-Erik Frostdahl och Timo Prittinen, som båda suttit i styrelsen tillsammans med Häger sedan bolagets start 1999, ersattes av Maria Höglund och Peter Boström. Framför allt handlade det för dem nu om att skaffa sig ordentlig inblick i företaget.
Vem skulle ta över som ägare efter Glenn Häger? JNT var en självklar kandidat, men Multi.fi var väl etablerat och hade också erövrat en position i Vasatrakten. Under sommaren gjordes olika utspel i ett stämningsläge som inte var det bästa. Vasa Läns Telefon hörde till dem
som fick en propå. När hösten inträdde var JNT och Häger dock överens. Den 26 september gick pressmeddelandet i saken ut.
”Som lokalt bolag vill vi säkerställa att kunderna i vår region ska ha tillgång till bra kommunikationsförbindelser och ett ändamålsenligt tjänsteutbud”, kommenterade Maria Höglund i pressmeddelandet, som nämner att Multi.fi var den ledande leverantören av bredbandstjänster i Jakobstadsregionen och kraftigt hade expanderat under de senaste åren.
Genom affären blev också OFC-Data dotterbolag till JNT. Ägarprocenten var härefter 81 för JNT och 19 för Ove och Kristina Fagerholm.
I sin beredning för JNT-styrelsen beskrev Maria Höglund hur samarbetet mellan JNT, Multi.fi och OFC-Data skulle kunna intensifieras. Till exempel skulle all Multi.fi:s personal flytta från Fabriksgatan till Alholmsgatan. Kundbetjäningen och marknadsföringen skulle skötas gemensamt. JNT:s företagsförsäljare skulle ta hand också om Multi.fi:s kunder. Alla ekonomi- och stödfunktioner skulle överföras till JNT.
Samarbetet behövde förbättras även mellan ”gammal” och ”ny” teknik.
”Den tidigare ’muren’ mellan JNT och Multi har lett till att man på JNT har hållit kvar den gamla tekniken och att man i Multi satsat på ny teknik. För att få en vettig övergång från gammalt till nytt krävs ett närmare samarbete. Multis tekniska personal är nu nedtagen till en sådan nivå att det krävs samarbete med JNT:s personal för att hålla verksamheten i gång”, sade Maria Höglund bland annat.
En extra bolagsstämma utsåg den 16 oktober ny styrelse för Multi.fi: Maria Höglund, Kenneth Nylund och Stefan Skytte.
I oktober beskrevs en ny organisationsmodell för JNT-gruppen. Det var juridiskt fortfarande fråga om tre olika bolag, JNT, Multi.fi och OFC-Data, men nu inom samma organisation. Tre operativa enheter definierades, försäljning, teknik och nät, med stödfunktioner för ekonomi och IT.
I december rapporterade VD:n Ove Fagerholm att Multi.fi:s personal hade minskats från tjugosju till tolv. Olönsamma egna DSLAM:ar hade avvecklats, bland annat i Taklax och i Vasa. Kostnaderna för IP-transittrafik hade minskats genom att förbindelser sagts upp och avtal omförhandlats. Kostnaderna för det egna stamnätet och diverse förbindelser var ännu ”överhöga”. Positivt var den jämna tillströmningen av nya kunder.
”En kärntrupp i Multi.fi:s personal kämpade oavbrutet för att hålla skutan flytande. I svåra situationer skiljs agnarna från vetet, och de bärande krafterna i detta är värda en stor eloge”, kommenterar Maria Höglund i efterhand.
Trots att Multi.fi:s omsättning stod still ökade alltså antalet kunder. Årssiffrorna visar en imponerande ökning av bredbandsanslutningarna med 27 procent, vilket kan jämföras med att de fasta telefonanslutningarna minskade med
5 procent. Den fasta telefonin styrdes dessutom allt mer till IP-baserade tjänster, både i fråga om företag och privatpersoner.
Som nämnts drev JNT ett eget utvecklingsprojekt gällande VoIP-lösningar. Basen för detta blev Wengo, ett alternativ till Skype baserat på öppen källkod. Målet var en egen produkt MultiVoice och en egen kundportal MultiPhone. I utvecklingsarbetet inkluderades Jakobstadsbolaget Sesca, den första MultiVoice-tjänsten kunde tas i bruk hösten 2006.
Även övergången till digital-TV tog fart under året. Vid ingången till 2007 uppskattades drygt hälften av hushållen ha digiboxar. Den stora majoriteten hade skaffat programkort för att kunna se Sveriges TV. Även betal-TV-kanalerna hade ökat kraftigt i popularitet.
”Utvecklingen går mot att all trådbunden kommunikation levereras över fiberförbindelser. Det är ett faktum som har styrt utvecklingen av vår verksamhet redan i många år. Fördelen med fiber är att vi i ett enda nät kan transportera både telefoni, data och TV-bilder. För de kunder som är anslutna till JNT:s nät sker en systematisk övergång till fiberanslutningar”, kommenterade Maria Höglund i sin första årsberättelse som VD.
Andra nyhetsnotiser från året var att JNT sålde de GSM-basstationer som bolaget dittills hade hyrt ut till DNA (betalningen bestod av Finnetaktier), att JNT sålde sin verksamhet gällande alarm och säkerhet till GT, att JNT:s lagerfunktion lades ut på företaget Ostromap och att en extra ordinarie bolagsstämma den 9 november godkände JNT:s nya bolagsordning.
I en artikel i Jakobstads Tidning i november återkom Maria Höglund till potentialen i fiberbaserade kommunikationsnät.
”När man nu i en del byar bygger byanät och delvis också kommunnät med fiberteknik frågar man sig om de lokala teleoperatörerna behövs. På den frågan är svaret ett klockrent JA.
Det är just i de områden där inte någon lokal teleoperatör varit närvarande som det i dag byggs fiber med talkokrafter och skattefinansiering! På de områden där lokala teleoperatörer är aktiva underhålls och utvecklas infrastrukturen kontinuerligt för att möta kundernas behov, i de områdena behöver man inte knacka dörr och samla namnlistor för att få nätet i det skick det ska vara.”
Maria Höglund beskrev byanätens för- och
nackdelar. ”Fördelen med snabbheten i fiberförbindelser påtalas ofta i pressen. Men en byafiberkabel är mycket snabb endast inom det egna nätet. Snabbheten ut mot Internet kan inte byafiberkabeln påverka, hastigheten ut mot Internet påverkas av förbindelser som kan finnas t.o.m. på andra sidan jordklotet.”
Byfibernätet är med andra ord beroende av att teleoperatörer och andra levererar tjänster. Någon måste även koordinera byanätet, sköta underhållet och förhandla om tjänster till det. Under en period kan det kanske räcka med någon eldsjäl för detta, men vilken är lösningen långsiktigt?
Maria Höglund såg paralleller till de lokala kabel-TV-nät som i tiden byggts på talko. Efterhand hade största delen av dessa nät överlåtits till teleoperatörer. ”Fiber är i dag ’trendigt’, men vi har på JNT valt att inte göra fiberutbyggnaden med mycket pompa och ståt utan strävar efter att sköta utbyggnaden målmedvetet och kostnadseffektivt.”
Budskapet var alltså att JNT såg sig som det naturliga alternativet när det gällde att bygga fibernät. Frågan var när kunderna ansåg sig ha behovet och hur de såg på kostnaden. ”Ofta hör man ordet gratis när det gäller bredband […] men tyvärr är det väldigt få saker som är gratis här i världen och bredband hör inte till den kategorin.”
Frågorna kring Finnet och DNA var hösten 2006 uppe på JNT:s alla styrelsemöten. Man konstaterade att tudelningen inom Finnet hade blivit ännu starkare. Det nämndes att Iisalmen Puhelin hade bytt läger och numera samarbetade med G18. Den stora saken var dock att G8 nu ville ta steget att konsolidera bolagens verksamhet helt och hållet.
Det sistnämnda gick internt under kodnamnet Atlas och innebar att G8-bolagen planerade flytta över också affärsverksamheten i sina fasta nät till Finnet Ab, för att på det sättet skapa en fulltjänstoperatör nationellt. I linje med det skulle de fortsätta att öka sitt ägande i Finnet. ”Detta för att effektivera verksamheten som helhet och för att få bort dubblerade funktioner. I förlängningen strävar man efter att få likviditet i aktieinnehavet i Finnet Ab”, kommenteras i JNT:s protokoll i slutet av september.
G18 svarade på denna omvälvande plan genom att ingå samarbetsavtal med TDC Song. Detta bolags verksamhet var fortsatt inriktad på valda företagskunder och privatkunder, främst i Helsingforsregionen, där bolaget också hade sitt enda försäljningskontor. Inom JNT:s område var TDC Songs kunder några få. JNT:s protokoll:
"G18 vill fortsätta som lokala bolag som själva styr sin verksamhet. En av orsakerna är rädslan för att G8 (som har 2/3 majoritet i Finnet Ab) ska
sälja DNA och att man då står helt utan mobiloperatör. Genom avtalet med TDC Song kan man vid behov övergå till att i större utsträckning sälja deras tjänster. Det primära målet för G18 verkar ändå vara att samarbeta kring DNA ifall man kan nå någon form av enighet kring bolaget.”
Med detta steg av G8 drogs gränsen också för JNT. Någon tanke att lägga in JNT:s kärnverksamhet i Finnet fanns inte. ”Vår passiva roll i G8 har inte stött på något motstånd, men i längden kan vi knappast vara med ifall vi inte också praktiskt vidtar motvarande åtgärder som övriga medlemmar i gruppen. JNT är för G8 en så liten aktör att det inte påverkar G8-gruppen om vi är med eller inte”, kommenteras i styrelseprotokollet.
”Sannolikt går vi igen mot en tudelning motsvarande den som genomfördes i slutet av 1990-talet när HTF (nuvarande Elisa) bröt sig ur samarbetet inom Finnetgruppen. Om man ser till JNT:s ideologi och ägarstruktur vore det naturliga att övergå till G18, men i så fall kommer det sannolikt också att påverka Novacalls framtid. Novacall har i dag fem ägare och alla är med i G8. Ifall JNT som stor ägare i Novacall byter läger, kommer det inte att gynna Novacalls verksamhet.”
Saken var akut såtillvida att DNA som nämnts avsåg outsourca sin kundtjänst. ”Uppdraget skulle vara mycket viktigt för Novacall och att äventyra det för ett ’gruppbyte’ just nu är inte vettigt.”
Styrelsens beslut blev detta: ”JNT torde ännu samarbeta med G8 men inte gå med i det intimare strategiska och praktiska samarbetet som planeras mellan de övriga bolagen. En eventuell övergång till G18 torde fortsättningsvis utredas och målsättningen borde ifall det är ändamålsenligt vara att JNT följer samma linje som våra grannbolag.”
I slutet av oktober diskuterades frågan åter. Hur skulle JNT förhålla sig till det intentionsavtal som G8 förberett? Målet var att fatta de nödvändiga besluten för Atlasprojektet på bolagsstämmorna våren 2007 och att avsluta integrationsprocessen inom 2007.
JNT:s besked var ”att vi inte åtminstone i detta skede kan gå med i det intensifierade strategiska samarbetet, men att vi däremot kan förbinda oss att stöda de övriga bolagens projekt och inte på något sätt motarbeta det”. Inte heller Lojo skulle
komma att underteckna intentionsavtalet, då bolaget var i färd med att sälja hela sin televerksamhet. De återstående av G8, de fem stora, som skrev på var alltså Oulun Puhelin, Lännen Puhelin, Satakunnan Puhelin, Päijät-Hämeen Puhelin och Enfo (tidigare Kuopion Puhelin).
Av de större bolagen inom Finnet räknade sig
VLT, Pohjanmaan Puhelin (PPO) och Salon Seudun Puhelin till G18.
Splittringen nådde med detta också Finnetförbundet. Vid valet av ny styrelse för förbundet hösten 2006 valde G18 med stöd av röstreglerna in medlemmar endast från G18-företag. Även representanter för G8-företag som satt på fleråriga mandat och inte var i tur att avgå byttes ut.
JNT-styrelsen noterade att Jarmo Leino hade diskuterat med G18 om hur man framöver skulle jobba inom förbundet ”men inte kommit till något konkret beslut. Som protest föreslås nu att G8-bolagen begär avsked ur förbundet. Enligt förslag skulle intressebevakningen för G8 i framtiden skötas dels inom Finnet Ab, dels i samarbete med [intresseorganisationen för ICT-företag] FiCom.”
De stora bolagens utträde ur förbundet skulle få betydande ekonomiska konsekvenser, genom att medlemsavgifterna baserades på medlemsbolagens omsättning. Ett utträde ur förbundet var dock för JNT:s del inte ett reellt alternativ.
Marias galleri: Christian Strang
”Ambitiös försäljare som kan det mesta om datorer och spel.”
Marias galleri: Richard Finnberg
”Med lång erfarenhet och stor sakkunskap fixar Ricki det mesta gällande kopplingar i nätet och kundanslutningar.”
Marias galleri: Juhani Isomäki
”Ambitiös kille som är omtyckt av kunderna och engagerad i att utveckla vårt sätt att jobba.”