FRAMTIDEN äR NU

Många skul­le kom­ma att min­nas 2008 som året för den sto­ra fi­nan­s­kri­sen, som plöts­ligt blev en re­a­li­tet ef­ter den ame­ri­kans­ka in­vest­ment­ban­ken Leh­man Brot­hers kon­kurs i sep­tem­ber. Men det­ta viss­te ing­en i årets bör­jan.

För JNT ha­de 2007 tyd­ligt bli­vit året då verk­sam­he­ten gick in i ett nytt ske­de. ”Vi ren­sa­de upp i struk­tu­rer­na. No­vacall avytt­ra­des och fu­sio­ner­na med Multi.​fi och OFC- Da­ta slut­för­des. Det nya JNT tog form”, sam­man­fat­tar Ma­ria Höglund. Många av bygg­ste­nar­na för det nya JNT här­stam­ma­de från Multi.​fi. Det ’gam­la’ JNT ha­de vo­ly­men och sub­stan­sen, men kring Multi.​fi:​s tjäns­ter fanns fram­tidspo­ten­ti­a­len.

Ma­ria Höglund: ”Att sam­man­fö­ra fö­re­tagskul­tu­ren hos en ut­ma­nar- /upp­stic­ka­ro­pe­ra­tör med kul­tu­ren hos en tra­di­tio­nell ope­ra­tör med över hund­ra­å­ri­ga anor skul­le jag vil­ja på­stå var minst li­ka om­väl­van­de för med­ar­be­tar­na in­om gam­la JNT som för al­la in­om Multi.​fi och OFC-Da­ta. Det var ut­ma­nan­de att sam­man­fö­ra det sta­bi­la och ru­tin­mäs­si­ga med det fram­fu­si­ga och ny­ska­pan­de i upp­stickar­kul­tu­ren.”

Som fram­gått var 2007 året för en nystart ock­så na­tio­nellt, ge­nom att det ’nya’ DNA bil­da­des. Det­ta gäll­de i högs­ta grad även de bo­lag som sål­de si­na DNA-in­ne­hav. Med stöd av de star­ka kas­sor de fick gavs en möj­lig­het att in­ve­ste­ra i verk­sam­het som kun­de bred­da de­ras tra­di­tio­nel­la tjäns­te­ut­bud.

För JNT blev 2008 fram­för allt året då den sto­ra ut­bygg­na­den av fi­ber kom i gång. Den­na drevs som fram­gått fram med­ve­tet av JNT, men den för­stärk­tes av den ’fi­ber­ak­ti­vism’ som upp­kom i Syd­ös­ter­bot­ten och spred sig där­i­från.

FORT­SATT TEK­NIK­KAMP

Glo­balt fort­sat­te un­der 2008 täv­ling­en om att ut­veck­la allt hög­re över­fö­ringska­pa­ci­tet. Youtu­be drev på be­ho­vet bland an­nat ge­nom att in­tro­du­ce­ra stöd för HD-kva­li­tet och for­ma­tet wi­descreen (’bred­bild’) för vi­de­o­fil­mer. Även strea­ming (ström­man­de me­dia) in­tro­du­ce­ra­des nu i stör­re ska­la, till ex­em­pel mu­sik­tjäns­ten Spo­ti­fy, som ef­ter två års tes­ter och ut­veck­lings­ar­be­te lan­se­ra­des i Sve­ri­ge i ok­to­ber.

För te­le­ko­mo­pe­ra­tö­rer­na in­ne­bar det­ta för­stås en fort­satt ut­ma­ning. Hur de än för­sök­te stäl­la om sig till de nya för­ut­sätt­ning­ar­na, ver­ka­de de ald­rig hin­na i kapp tek­ni­ken. Vid slu­tet av 2008 ha­de da­ta­tra­fi­ken i nä­ten (främst mu­sik och bild) re­dan bli­vit i stor­leks­ord­ning­en tio gång­er stör­re än röst­te­le­fo­nin. Knappt ha­de af­färsmo­del­ler­na re­vi­de­rats, så mås­te de re­vi­de­ras igen.

”Me­dan SMS var en näs­tan omo­ra­liskt ly­san­de af­fär (en frå­ga om hund­ra­tals eu­ro i in­täk­ter per MB) och röst­te­le­fo­nin gav un­ge­fär en eu­ro per MB, in­ne­bar den dra­ma­tis­ka vo­lymök­ning­en av ’da­ta­kom’ en­dast in­täk­ter på nå­gon ti­on­dels cent per MB. Med en så låg in­täkts­ni­vå fanns in­te

Måttet för TV-och dataskärmar byggde förr på förhållandet 4:3 mellan bredd och höjd, men har nu skiftat till 16:10 eller 16:9.

myc­ket ut­rym­me för ny­in­ve­ste­ring­ar”, kom­men­te­rar Ber­til Thorngen, le­dan­de ana­ly­ti­ker av te­le­kom­ut­veck­ling­en, un­der lång tid som stra­te­gi­chef för Te­lia.

RE­VAN­SCHEN I BAR­CE­LO­NA

I Fin­land ha­de fram till 2008 ett fem­ton­tal opera-

Daniel Ek grundade tillsammans med Martin Lor­ent­zon musik­tjäns­ten Sp­o­t­ify, som till­han­da­håller en stor del av värl­dens musik­insp­el­ningar.

tö­rer sat­sat på Wi­max, bland dem PPO, som över­ty­gats om tek­ni­kens för­de­lar i gles­bygds­mil­jö. Men hur såg fram­ti­den ut för tek­ni­ken? I ka­pit­let om 2007 be­skrevs hur Er­ics­son vid te­le­kom­mäs­san i Bar­ce­lo­na upp­fat­ta­des som den sto­ra för­lo­ra­ren ge­nom att sä­ga nej till Wi­max. Vid mäs­san 2008 tog Er­ics­son en gruv­lig re­vansch.

Den­na gång pre­sen­te­ra­de Er­ics­son sin 4G- tek­nik LTE in­ne i hal­len och in­te i hem­lig­het ut­an­för den. Nu blev bran­schen klar över att fle­ra av de sto­ra ope­ra­tö­rer­na var på väg in på LTE-spå­ret – en dra­ma­tisk vänd­ning. Er­ics­son be­skriv hur även CD­MA- tek­ni­ken skul­le kun­na mi­gre­ras till LTE. En li­ten bär­bar LTE-ter­mi­nal, kal­lad Ber­ta, fö­re­vi­sa­des. Myc­ket ha­de snac­kats om de höga bred­bands­has­tig­he­ter­na, här var det bäs­ta be­vi­set hit­tills för att det fun­ge­ra­de. Bland an­nat de­mon­stre­ra­de Er­ics­son nu värl­dens förs­ta end- to-end mo­bil­sam­tal i LTE.

Med Ber­ta pre­ste­ra­des has­tig­he­ter på ni­vån 140 Mb­ps. Re­vans­chef­fek­ten för Er­ics­son för­stärk­tes av att de ame­ri­kans­ka jät­te­o­pe­ra­tö­rer­na Sprint Nex­tels och Clear­wires stort upp­blåsta Wi­max­pro­jekt pre­cis nu var i färd med att ha­ve­re­ra. Sprints Nex­tels VD Ga­ry For­see fick ge­nom en ar­ti­kel i Wall Stre­et Jour­nal ve­ta att hans sty­rel­se sök­te ny VD för bo­la­get.

Än­nu i ja­nu­a­ri 2008 het­te det att de nya Wi­max­nä­ten i USA skul­le öpp­na i april. Så blev in­te fal­let. Där­e­mot pas­sa­de Er­ics­son på att just då de­mon­stre­ra en HSPA-lös­ning på 42 Mb­ps. Det be­skrevs som nytt världs­re­kord i da­taö­ver­fö­rings­has­tig­het i mo­bil­nä­tet. Re­kor­det möj­lig­gjor­des av att mo­du­la­tions­tek­ni­ken 64QAM ha­de lagts in i HSPA- tek­ni­ken och av än­nu en ny­het: dubb­la

Ericssons LTE-terminal, kallad Berta, som väckte sensation på mobilmässan i Barcelona 2008. Kapaciteten var 140 Mbps.

an­ten­ner ha­de byggts in i bassta­tio­nen och mo­bil­te­le­fo­nen, så kal­lat 2 x 2 Mi­mo (Mul­tip­le In­put Mul­tip­le Out­put).

”JAG VET IN­TE”

Var­för det­ta stän­di­ga fo­kus på att ut­veck­la ny tek­nik? Er­ics­sons tek­nik­chef Hå­kan Er­iks­son fick frå­gan många gång­er: ”Man mås­te vå­ga ta till sig det nya, som LTE, även om det kan kan­ni­ba­li­se­ra på den tek­nik som re­dan rul­lar. An­nars tar kon­kur­ren­ter­na över.”

På frå­gan vad LTE skul­le an­vän­das till var Hå­kan Er­iks­sons svar: ”Jag vet in­te. Vi kän­ner in­te till vil­ka tjäns­ter­na blir, men vi kan va­ra säk­ra på att de kom­mer. Al­la ti­di­ga­re tek­nik­k­liv har ock­så ifrå­ga­satts.”

Trots det­ta fort­sat­te Er­ics­son som fram­gått att läg­ga en an­sen­lig del av si­na forsk­nings­kost­na­der på GSM. Var­för? Hå­kan Er­iks­son 2008: ”För att den är stor, tre mil­jar­der män­ni­skor an­vän­der den, och den väx­er, in­te minst som följd av att Ki­na är för­se­nat med 3G. Det går fort­fa­ran­de att ut­veck­la bort kost­na­der för kun­den, ge­nom till ex­em­pel ener­gi­ef­fek­ti­va­re bassta­tio­ner.”

Men vä­sent­ligt är ock­så att all ny tek­nik in­te har fram­ti­den för sig. Till ex­em­pel blev Er­ics­sons be­slut nu, som­ma­ren 2008, ba­ra ett år ef­ter lan­se­ring­en att av­slu­ta ut­veck­lings­ar­be­tet gäl­lan­de de be­skriv­na fem­to­cel­ler­na.

”Vi fick all­tid en­tu­si­as­tis­ka kom­men­ta­rer då vi pre­sen­te­ra­de fem­to­cel­ler­na. Men när det kom till kri­tan, vad var vins­ten med att ta dem i bruk? För bred­bands­an­vänd­ning kräv­de de i prak­ti­ken fi­be­rac­cess till det fas­ta nä­tet. Och om du har en fi­ber­för­bin­del­se och Wi-Fi hem­ma, vad be­hö­ver du då en fem­to till. Vi var väl­digt för­tjus­ta i vår nya pro­dukt. Det var ba­ra det att den in­te be­höv­des”, kom­men­te­ra­de ra­di­o­che­fen Ma­rie Westrin.

FIN­LÄNDSKT FI­BER­MA­NI­FEST

2008 blev ock­så året då stats­rå­det be­skrev som en na­tio­nell mål­sätt­ning att al­la fas­ta bo­stä­der och fö­re­tag i Fin­land till 2015 skul­le ha till­gång till

Målet att alla ska kunna få 100 Mbps bred­band be­skr­ivs i kom­muni­kat­ions­mini­ster­iets bro­schyr.

100 Mb­ps för bred­bands­kom­mu­ni­ka­tion. När­ma­re be­stämt sa­des att bo­stä­der­na skul­le ha till­gång till ett fi­ber- el­ler ka­bel­nät med den nämn­da ka­pa­ci­te­ten på högst två kilo­me­ters av­stånd.

I en bro­schyr sam­man­fat­ta­de kom­mu­ni­ka­tions­mi­ni­s­te­ri­et bud­ska­pet:

”En bred­bands­sats­ning är li­ka vik­tig för da­gens hem som vär­me, el och ett fun­ge­ran­de vat­ten­led­nings­nät. Med hjälp av bred­ban­det kan du hål­la kon­takt med värl­den om­kring dig och an­vän­da dig av allt mer va­ri­e­ran­de tjäns­ter [...] En fast fi­be­rop­tisk an­slut­ning är det över­lägs­na al­ter­na­ti­vet vad gäl­ler has­tig­he­ter och funk­tions­sä­ker­het. Den räc­ker till al­la nu­va­ran­de och fram­ti­da In­ter­net­tjäns­ter, och kom­mer att gö­ra det i minst 50 år fram­åt.”

Ma­ria Höglund kom­men­te­ra­de i JNT:s års­be­rät­tel­se att tid­ta­bel­len för stats­rå­dets mål var ”ut­ma­nan­de men helt re­a­lis­tisk i vår nejd”.

En vä­sent­lig frå­ga som en stat­lig ar­bets­grupp nu ut­red­de var hur en open ac­cess-mo­dell för fi­ber­nä­ten skul­le kun­na se ut. Vad skul­le va­ra

Kom­muni­kat­ions­mini­ster Suvi Lin­dén gick ut med bud­ska­pet att alla i Fin­land har rätt till 100 Mbps.

rim­li­ga vill­kor för ut­om­stå­en­de tjäns­te­le­ve­ran­tö­rer som an­vän­de and­ras fi­ber­nät?

I en in­for­ma­tions­kam­panj lyf­te stats­rå­det fram kom­mu­ner­na i Su­u­po­h­ja som fö­re­gång­a­re. 2005 ha­de de fat­tat ett stra­te­giskt be­slut om att ut­veck­la en ge­men­sam nät­verks­in­fra­struk­tur och byg­ga eget fi­ber­nät. De­lä­ga­re var kom­mu­ner­na Kau­ha­jo­ki, Teu­va, Ku­rik­ka, Iso­jo­ki, Kar­via och Ka­rijo­ki plus TDC (vars andel senare köptes av PPO) med en fem pro­cents äga­ran­del. Nä­tet skul­le va­ra öp­pet.

En an­nan pi­on­jär som lyf­tes fram var Ku­us­ka­is­ta, ett an­delslag som grun­dats som ett ’gräs­rot­si­ni­ti­a­tiv’ i mel­lers­ta Fin­land 2002.

FI­BER­DE­BATT

2007 ha­de Pe­der­sö­re kom­mun som fram­gått till­satt en fi­ber­ar­bets­grupp, ledd av Al­lan Zitt­ra. Ak­ti­vis­ter­na i Syd­ös­ter­bot­ten be­skrevs som en fö­re­bild, och des­sa vil­le även spri­da sin vi­sion vi­da­re. I det ha­de de stöd av Ös­ter­bot­tens För­bund. En nyc­kel­per­son var Ulf Grind­gärds, eldsjäl kring

fi­ber­nä­tet i Kristi­nestad (KRS-Net) och an­ställd av för­bun­det som spe­ci­al­pla­ne­ra­re för IT- in­fra­struk­tur i land­ska­pet.

Det var där­med bäd­dat för fi­ber­kon­kur­rens på JNT:s om­rå­de och ak­ti­vi­te­ter pa­ral­lellt med dem som JNT pla­ne­ra­de. Det al­la i ivern in­te såg var skill­na­den mel­lan land­sän­dar­na: i Syd­ös­ter­bot­ten fanns ing­en eta­ble­rad ak­tör med in­tres­se för att byg­ga fi­ber­nät, i nor­ra Ös­ter­bot­ten fanns som fram­gått en så­dan.

I Ja­kob­stads Tid­ning i maj ut­veck­la­de Ma­ria Höglund JNT:s stånd­punkt: ”Al­la ini­ti­a­tiv för att för­bätt­ra verk­sam­hets­för­ut­sätt­ning­ar­na i nej­den är lov­vär­da och må­let tor­de va­ra det sam­ma för al­la ak­ti­va: än­da­måls­en­lig in­fra­struk­tur som ger bäs­ta möj­li­ga verk­sam­hets­för­ut­sätt­ning­ar obe­ro­en­de av var man bor... [Men] när man föl­jer med de­bat­ten får man ibland upp­fatt­ning­en att ingen­ting görs och att fi­ber­ut­bygg­na­den krä­ver nya an­delslag el­ler kom­mu­na­la af­färs­verk för att ta or­dent­lig fart. Så kan det va­ra på en del or­ter, men in­te i Ja­kob­stads­nej­den.”

Hon be­skrev JNT:s ut­bygg­nads- och mo­der­ni­se­rings­pla­ner gäl­lan­de nä­ten i Ja­kob­stad, Ny­kar­le­by, Pe­der­sö­re och Lar­smo.

JNT:s huvudbudskap var tydligt i den tidning som gavs ut 2008. Fiberleverantörerna heter Sture Flinck och Pekka Takala.

”Un­der se­na­re tid har en del oro­li­ga för­fråg­ning­ar kom­mit till oss gäl­lan­de pla­ne­ra­de fi­ber­pro­jekt. I fle­ra by­ar har man va­rit oro­lig för att

Kapaciteten i en fiberkabel är näst intill obegränsad. Två JNT-veteraner, Sven-Erik Hästö och Tom Gädda, som fiberambassadörer.

kom­mu­ner­nas ak­ti­vi­tet i fi­ber­frå­gan ska in­ne­bä­ra att JNT in­te byg­ger ut fi­ber­nä­tet en­ligt de bygg­pla­ner vi har pre­sen­te­rat. Så är det in­te, vi in­om JNT byg­ger he­la ti­den fi­ber­för­bin­del­ser på de om­rå­den där in­tres­se finns. Sna­ra­re är det så att ar­be­tet med att för­se Ja­kob­stads­nej­den med snab­ba fi­ber­för­bin­del­ser krä­ver ak­ti­vi­tet ock­så på by­ni­vå och vi ser fram mot ett gi­van­de sam­ar­be­te med kom­mu­ner­na i den­na vik­ti­ga frå­ga.

----

[...] det hand­lar om att fat­ta be­slut i by­ar­na, gårds­grup­per­na el­ler kvar­te­ren ifall man vill ha fi­be­ran­slut­ning och när. Al­la kan själ­va på­ver­ka när de får en fi­ber­för­bin­del­se hem till sig. Man kan till ex­em­pel ta kon­takt med oss så kan vi dis­ku­te­ra hur många i byn, gårds- el­ler kvar­ters­grup­pen som bor­de an­slu­ta sig för att vi ska kun­na dra fi­ber till en rim­lig kost­nad.”

DET SOM BE­HÖVS ÄR TJÄNS­TER

Ma­ria Höglund fram­höll i sitt in­lägg att ett nät än­då in­te är nå­got själ­vän­da­mål. Det an­vän­da­ren be­hö­ver är tjäns­ter i nä­tet. Hon nämn­de att JNT, ”ef­tersom inga stan­dar­der kring open ac­cess än­nu är de­fi­ni­e­ra­de”, i förs­ta ske­det er­bjöd till­gång till In­ter­net och TV från JNT, men att kun­den gäl­lan­de öv­ri­ga In­ter­net­ba­se­ra­de tjäns­ter fritt kun­de väl­ja le­ve­ran­tör, även till ex­em­pel IP- te­le­fo­ni.

Hon ifrå­ga­sat­te om allt skul­le kun­na skö­tas med tal­ko­kraf­ter. ”Där har vi [JNT] en stor för­del i och med att vi re­dan har ett lo­kalt ägt bo­lag i bran­schen.”

Pe­ter Por­tin, som fö­re­trä­da­re för Pe­der­sö­re­i­ni­ti­a­ti­vet, tog i ett am­bi­tiöst svar en ut­gångs­punkt i att Ma­ria Höglund på­pe­kat att de kopp­ar­ba­se­ra­de nä­ten på sikt in­te skul­le kom­ma att räc­ka till. ”Det är förs­ta gång­en jag hör en fö­re­trä­da­re för te­le­kom­bran­schen i vårt land­skap ens an­ty­da nå­got så­dant. Vår nu­va­ran­de in­fra­struk­tur har va­rit föråld­rad och otill­räck­lig i fle­ra år även om bran­schen häv­dar mot­sat­sen”, var hans upp­fatt­ning.

Nu fanns dock änt­li­gen an­led­ning till op­ti­mism. ”Ak­ti­vis­ter med bör­jan i Syd­ös­ter­bot­ten har vak­nat. De­ras ini­ti­a­tiv har med hjälp av bland an­nat Ös­ter­bot­tens För­bund spritts till he­la land­ska­pet och nu pla­ne­ras verk­ligt snab­ba och öpp­na nät med fri kon­kur­rens till hus­håll, fö­re­tag och fas­tig­he­ter i näs­tan he­la Ös­ter­bot­ten.”

JNT ER­ÖV­RAR SO­NE­RA­BY­AR

Sam­ti­digt som den­na dis­kus­sion på­gick var JNT ”på väg att er­öv­ra So­ne­ra­mark”, som JT ut­tryck­te sa­ken. I mars be­rät­ta­de tid­ning­en att 60 av 116 hus­håll i Vex­a­la var re­do att an­slu­ta sig till JNT:s fi­ber­nät. Ock­så by­bor­na i Mo­näs ha­de nu kal­lat till mö­te för att son­de­ra in­tres­se för sam­ma sak.

Bak­grun­den var bland an­nat att JNT un­der ett an­tal år ha­de hyrt in sig i So­ne­ras nät och stod för In­ter­ne­tan­slut­ning­ar­na i by­ar­na. So­ne­ra ha­de över­hu­vud­ta­get in­te va­rit in­tres­se­rat av att säl­ja bred­bands­tjäns­ter till si­na abon­nen­ter.

I den mån för­bin­del­ser­na fun­ge­ra­de var de

Munsala­bya­rna akti­ver­ade sig 2008. Det gamla kom­mun­vap­net.

emel­ler­tid allt­för lång­sam­ma. ”So­ne­ra är ock­så helt oin­tres­se­rat av att gö­ra nå­got åt nä­tet. Tvärtom har bo­la­get med­de­lat att det fas­ta nä­tet i gles­byg­den ska kö­ras ner”, be­rät­ta­de Sö­ren Strå­ka, Mo­näs, i JT. Miss­nö­jet med So­ne­ras nät i sjö­by­ar­na i Mun­sa­la var bå­de gam­malt och ut­brett, för­kla­ra­de Jan Sund­holm: ”Jag har i tre år för­gä­ves för­sökt på­ta­la pro­ble­men med nä­tet i Vex­a­la.”

JNT in­led­de nu en se­rie mö­ten i fi­ber­frå­gan i by­ar­na. Det blev tio mö­ten un­der 2008, med va­ri­e­ran­de sam­ar­bets­par­ter. Förs­ta mö­tet, i ja­nu­a­ri, sked­de i Pe­der­sö­re med­bor­garin­sti­tuts re­gi och gav till­fäl­le för al­la in­tres­sen­ter att be­skri­va sitt bud­skap, in­klu­si­ve fi­ber­ak­ti­vis­ter­na och Ös­ter­bot­tens För­bund.

Un­der vå­ren hölls mö­ten i Vex­a­la, Mo­näs, Kant­lax och Hirv­lax, de se­na­re på ini­ti­a­tiv av by­arå­den, och i Lar­smo, Lapp­fors och Lepp­lax. De två sist­nämn­da mö­te­na för­an­led­des av att So­ne­ra med­de­lat om kraf­tigt höj­da lin­je­hy­ror på or­ter­na, vil­ket tving­a­de ock­så JNT att hö­ja si­na pri­ser på AD­SL. Om Lapp­forsmö­tet kom­men­te­ra­des in­om JNT att man höll ”låg pro­fil”, ef­tersom man

JNT har alltid haft kort väg till Sver­ige. Det låg nära till hands att jäm­föra bred­bands­erfar­enhet­erna med Ume­Net inom Umeå Energi.

JNT med eg­na re­sur­ser skul­le kla­ra att byg­ga ut 9-10 av om­rå­de­na år­li­gen.

Sam­ti­digt gäll­de den helt grund­läg­gan­de frå­gan in­ne­hål­let i fi­ber­nä­ten. Vil­ka tjäns­ter skul­le det hand­la om, vem skul­le pro­du­ce­ra dem, vem le­ve­re­ra dem, och i vil­ken form skul­le de pa­ke­te­ras för le­ve­ran­tö­rer och slut­kun­der?

Ma­ria Höglund: ”Det na­tur­li­ga var att sö­ka stra­te­gis­ka sam­ar­be­ten med många oli­ka par­ter ut­an att bin­da upp JNT till nå­gon spe­ci­ell grupp. Stra­te­gin skul­le va­ra att ska­pa dy­na­mis­ka sam­ar­bets­nät­verk där vi kun­de er­bju­da så­dant som vå­ra kun­der vil­le ha.” Och ef­tersom de geo­gra­fis­ka av­stån­den be­tyd­de allt mind­re i det upp­kopp­la­de sam­häl­let, ”låg det nä­ra till hands för JNT att ge­nom ett in­tres­sant tjäns­te­ut­bud sö­ka kun­der i fi­ber­nät ock­så ut­an­för re­gi­o­nen, obe­ro­en­de av vem som byggt nä­ten.”

Men hur skul­le af­färsmo­del­ler­na allt­så se ut i ett öp­pet nät?

JNT tog i det­ta del av er­fa­ren­he­ter­na fram­för allt hos Ume­Net, det fi­ber­nät som Umeå stad

TEKES, den statliga utvecklingscentralen för teknologi och innovationer, stödde JNT:s projekt att utveckla en affärsmodell för open access.

ha­de bör­jat byg­ga re­dan på nit­ti­o­ta­let och som 2008 ha­de om­kring 45000 hus­håll in­kopp­la­de. Lär­do­men var att Ume­Net ha­de fått bör­ja pro­du­ce­ra eg­na In­ter­net­tjäns­ter för att över­hu­vud­ta­get få i gång tjäns­te­le­ve­ran­sen i nä­tet. 1-2 år se­na­re bör­ja­de man få med ock­så öv­ri­ga ope­ra­tö­rer. Ef­ter 3-4 år var le­ve­ran­tö­rer­na åt­skil­li­ga och kon­kur­ren­sen re­ell.

”Ge­nom att va­ra ti­digt ute med att ta fram en mo­dell för open ac­cess kan vi på­ver­ka hur mark­na­den ut­veck­las. Vi har möj­lig­het att, för­u­tom att ef­fek­tivt byg­ga upp det eg­na nä­tet, ock­så ut­veck­la verk­sam­he­ten till att dri­va mind­re fri­ståen­de fi­ber­nät och för­se dem med in­tres­san­ta tjäns­te­pa­let­ter”, sägs i ett do­ku­ment som låg till grund för en av JNT:s sats­ning­ar un­der 2008: att ut­veck­la tjäns­ten Mul­ti Net, som i kort­het hand­lar om ope­ra­tör­so­be­ro­en­de drift, ad­mi­nist­ra­tion och över­vak­ning av kom­mu­ni­ka­tions­nät.

Nå­gon mot­sva­ran­de tjänst fanns in­te i Fin­land. En son­de­ring gav vid han­den att TE­KES var in­tres­se­rat att del­fi­nan­si­e­ra ett pro­jekt för att ut­veck­la en af­färsmo­dell för open ac­cess. En pro­jekt­plan var klar i sep­tem­ber, och ef­ter po­si­tivt be­sked av TE­KES in­led­des pro­jek­tet med sex JNT:are in­vol­ve­ra­de, bland dem Ken­neth Nylund som pro­jekt­le­da­re.

PE­DER­SÖ­RE VÄL­JER VÄG

I ok­to­ber 2008 pre­sen­te­ra­de fi­ber­ar­bets­grup­pen i Pe­der­sö­re sitt för­slag. Det sam­man­fat­ta­des i fy­ra punk­ter: • Kom­mu­nin­vå­nar­na byg­ger ett eget nät­verk som al­la i kom­mu­nen kan an­slu­ta sig till. • Ett nät byggs med fram­ti­dens tek­nik, op­tisk fi­ber än­da fram till fas­tig­he­ten el­ler lä­gen­he­ten. • Nä­tet ägs och drivs av ett an­delslag. Var och en som tar en an­slut­ning blir med­lem och de­lä­ga­re med på­verk­nings­möj­lig­he­ter i an­delsla­get. • Nä­tet ska dri­vas en­ligt det öpp­na nä­tets prin­cip.

Myc­ket en­tu­si­asm ut­tryck­tes. En bro­schyr sam­man­ställ­des med hän­vis­ning­ar till fö­re­gång­ar­na i Syd­ös­ter­bot­ten. Ät­ta själv­stän­di­ga nät var där i färd med att bil­da ett sam­ar­bets­klus­ter, Fin­nish Open Networks (FIO­NETS). ”För­de­len med att gå ihop och sam­ar­be­ta är att små en­skil­da nät in­te är så loc­kan­de för tjäns­te­le­ve­ran­tö­rer”, het­te det. I slu­tet av 2008 ha­de nä­ten in­om FIO­NETS om­kring 4 000 abon­nen­ter.

Pe­der­sö­re­grup­pen hän­vi­sa­de ock­så till an­delsla­get KNT-Net i Kro­no­by, som grun­dats 2007

och där­med va­rit först ute i nor­ra svens­ka Ös­ter­bot­ten med må­let att byg­ga ett fi­ber­nät i hem­kom­mu­nen. Un­der vå­ren 2008 vi­sa­de en kart­lägg­ning i Kro­no­byby­ar­na att över hälf­ten av hus­hål­len var in­tres­se­ra­de, och bygg­na­tio­nen kom i gång un­der hös­ten.

Kom­mun­di­rek­tör i Kro­no­by var nu Stig Öst­dahl. 1994 ha­de han som nämnts va­rit kom­mun­di­rek­tör i Ny­kar­le­by och då in­te fått grann­kom­mu­ner­na med sig i sin am­bi­tion att sö­ka kon­takt med In­ter­net.

I ok­to­ber 2008 togs ett ini­ti­a­tiv ock­så i Ny­kar­le­by. Ett pla­ne­rings- och mo­bi­li­se­rings­pro­jekt in­led­des med fi­nan­sie­ring av Ös­ter­bot­tens För­bund. I de­cem­ber ut­sågs Mats Kronqvist till pro­jekt­le­da­re för pro­jek­tet "Fi­ber i ett öp­pet land­skap".

På sin blogg skrev Ulf Grind­gärds att fi­ber­nä­ten Dy­na­mo­net, KrsNET, Su­u­po­h­jan seutu­verk­ko, Ha­ku­ka­is­ta (Ku­rik­ka), Va­lo­ka­is­ta (Ylista­ro) och Ku­us­ka­is­ta (Ku­u­si­o­kun­nat - Ala­vus, Ku­or­ta­ne m.m.) nu al­la var ihop­kopp­la­de med varand­ra: ”Det­ta är ett ly­san­de ex­em­pel på sam­ar­be­te över land­skaps­grän­sen.”

Att en drag­kamp fö­restod mel­lan JNT och lo­ka­la fi­ber­ak­ti­vis­ter var allt­så up­pen­bart. De min­nes­go­da kun­de se pa­ral­lel­ler till de dra­ma­tis­ka hän­del­ser 1957-1964 då tio av fem­ton lo­ka­la

De lokala fiberprojekten kom i regel i gång som ett samarbete mellan aktivister och regionala myndigheter. De flesta tog fram en egen logotyp.

te­le­fonan­delslag (i nå­got fall ak­tie­bo­lag) ha­de fu­sio­ne­rat med te­le­fon­bo­la­get i Ja­kob­stad (be­skrivs i JNT:s histo­rik Hund­ra år i led­ning­en). Kam­pen var den gång­en hård i många by­ar om

Telekom- och IT-världarna smälter allt mer samman. Också JNT:s gamla leverantör Ericsson, grundat 1876, finns numera i Silicon Valley.

pa­ral­lellt med AXE. Tred­je­parts­ut­rust­ning­en för fast­te­le­fo­nin skul­le slut­li­gen tas i gång suc­ces­sivt för bort­kopp­ling av AXE 2012.

Den IP-ba­se­ra­de te­le­fo­nin fick un­der 2008 sitt ge­nom­brott för van­li­ga abon­nen­ter, främst tack va­re JNT:s Mul­ti­Vo­ice-tjänst. 8 pro­cent av te­le­fonan­slut­ning­ar­na var vid årets slut IP- ba­se­ra­de. An­ta­let te­le­fonan­slut­ning­ar fort­sat­te mins­ka, men tack va­re den star­ka fram­mar­schen för Mul­ti­Vo­ice-tjäns­ten mins­ka­de an­slut­ning­ar­na med ba­ra två pro­cent un­der året.

Un­der året öka­de an­de­len be­tal-TV-kun­der

Sven Wannäs, anställd på JNT 1983, kom i sin jämförelse till att Ciscos förslag för IP-telefoni var bättre anpassat för JNT:s behov än konkurrenten Ericssons.

mar­kant. Nu för­verk­li­ga­des slut­ligt över­gång­en till di­gi­ta­la TV-sänd­ning­ar i ka­bel-TV-nä­ten och den ana­lo­ga dis­tri­bu­tio­nen av TV-sänd­ning­ar­na upp­hör­de.

SAM­AR­BE­TE MED ÅL­COM

Än­nu en ny­het 2008 var att JNT av­ta­la­de med Ål­com om le­ve­rans av IP-TV.

Ma­ria Höglund: ”Det här är åter ett ex­em­pel på vårt sätt att tän­ka. Vi bygg­de även här på fri­vil­lig­het och in­te på de­lä­gan­den och vid­lyf­ti­ga ak­tio­närs­av­tal kors och tvärs. Det vik­ti­ga var att hit­ta en sam­ar­bets­part med till­räck­ligt tek­niskt kun­nan­de och med vil­ja att ut­veck­la pro­gram­ut­bu­det en­ligt vår mål­grupps pre­fe­ren­ser. An­via kun­de ha va­rit ett al­ter­na­tiv, men ett sam­ar­be­te med Ål­com ha­de fler för­de­lar.”

Sam­ar­be­tet med Ål­com gick till­ba­ka på en stu­di­e­re­sa som en de­le­ga­tion från JNT och Multi.​fi 2001 ha­de gjort till Ma­ri­e­hamn (Ål­com var då Älands störs­ta In­ter­net­le­ve­ran­tör). Wil­li­am Lin­dén lär­de den gång­en kän­na Jan-Er­ik Er­iks­son, som han tre år se­na­re stöt­te på igen på ett se­mi­na­ri­um i Hels­in­fors, ar­ran­ge­rat av Cisco på te­mat MPLS (Mul­ti­pro­tocol La­bel Swit­ching, lämp­lig för bland an­nat IP-TV och IP-te­le­fo­ni).

Wil­li­am Lin­dén: ”Vi åt mid­dag till­sam­mans, och det blev in­led­ning­en till ett långt sam­ar­be­te kring bå­de In­ter­net­tra­fik och IP-TV. Det vi­sa­de sig att Ål­com höll på att byg­ga en för­bin­del­se till Helsing­fors och be­höv­de pla­ce­ra sin ut­rust­ning nå­gon­stans. Re­dan un­der mid­da­gen kom vi över­ens om att de kun­de pla­ce­ra sin ut­rust­ning i vårt skåp och sam­ti­digt by­ta tra­fik, så att de fick till­gång till tra­fik via Fi­cix av oss och vi till Net­nod [som dri­ver de cen­tra­la knut­punk­ter­na i Sve­ri­ges del av In­ter­net] via dem.”

Vid sam­ma tid del­tog Wil­li­am Lin­dén och hans kol­le­ger i dis­kus­sio­ner kring IP-TV med en grup­pe­ring in­om Fin­net: Ou­lun Pu­he­lin, PPO, GT, KPY och 3-ktv. ”Det var myc­ket mö­ten och di­vi­de­ran­de om bå­de tek­nik och po­li­tik. Tek­niskt kör­de vi

Principskiss över MPLS-nät. Routrar som swappar paket kallas LSR, gränssnittet mellan traditionell routing och swapping sköts av routrar benämnda ELSR.

i gång test och kun­de se IP-TV i Ja­kob­stad 2004 via det­ta kon­cept. Men vi kom till att det var för myc­ket po­li­tik in­blan­dat.”

Ge­nom kon­tak­ten med Jan-Er­ik Er­iks­son viss­te Wil­li­am Lin­dén att man på Ål­com var långt kom­men med sitt eget IP-TV-kon­cept, och det spann han och kol­le­ger­na vi­da­re på un­der 2004-2005. I slu­tet av 2004 ha­de han IP-TV hem­ma hos sig i Ja­kob­stad i full funk­tion via Ål­com.

”Det vi kon­sta­te­ra­de, och som be­kräf­ta­des av

ÅLCOM och JNT har många lik­art­ade behov. Genom sam­arb­ete har bå­da en dir­ekt­in­gång i de cent­rala fin­länd­ska och sve­nska Int­ernet­knut­punk­terna.

de åländs­ka er­fa­ren­he­ter­na, var att det var ris­ka­belt att er­bju­da IP-TV över AD­SL-tek­nik, ef­tersom långa av­stånd och ytt­re stör­ning­ar på­ver­ka­de kva­li­te­ten. Vi be­slöt där­för le­ve­re­ra IP-TV en­dast över fi­ber. Det var ock­så en or­sak till att vi bör­ja­de säl­ja tjäns­ten IP-TV först 2008”, be­rät­tar Wil­li­am Lin­dén.

NEJ TILL FNE

Än­nu ett val för JNT 2008 var att sä­ga nej till de­lä­gar­skap i FNE-Fin­land.

Det­ta bo­lag ha­de grun­dats år 2000 som dot­ter­bo­lag till Te­le­ka­re­lia och ef­ter­hand ge­nom

William Lindén, anställd på Multi.fi 1999, har byggt nätverk för JNT både vad gäller teknik och kontakter till andra bolag.

ut­bygg­nad och fö­re­tags­köp skaf­fat sig ett fi­berstam­nät över he­la lan­det. Un­der 2007 och 2008 blev stör­re de­len av Fin­net­bo­la­gen äga­re i FNE-Fin­land, som då gick in för den nämn­da tek­ni­ken MPLS.

”För att få kö­pa till ’själv­kost­nads­pris’ skul­le man va­ra de­lä­ga­re. Vi ha­de ju än­da se­dan Multi.​fi-ti­den själ­va skött vå­ra stam­näts­för­bin­del­ser och själ­va i Fi­cix pe­e­rat vår In­ter­net­tra­fik med al­la ope­ra­tö­rer. Vi såg där­för in­te nå­gon or­sak att bin­da oss och be­ta­la in oss i ett nytt stam­näts­bo­lag för att få kö­pa ka­pa­ci­tet, som det för öv­rigt än­då fanns i över­flöd av på mark­na­den”, sä­ger

Ma­ria Höglund.

”Ge­nom att ha en egen kom­pe­tens om da­tas­tam­nät och in­te via de­lä­gar­skap och ak­tio­när­s­ ö­ver­ens­kom­mel­ser bin­da oss till en en­da part har vi su­ve­rä­ni­tet och möj­lig­het att för­hand­la kring vå­ra eg­na vill­kor bå­de nu och fram­ö­ver samt bil­da stra­te­gis­ka al­li­an­ser med oli­ka par­ter i takt med att värl­den för­änd­ras och nya be­hov upp­kom­mer.”

Det hör till bil­den att av­ta­len om ka­pa­ci­tets­ut­nytt­jan­de i nä­ten om­för­hand­las med jäm­na mel­lan­rum. Pri­ser­na sjun­ker och den ka­pa­ci­tet man får för peng­ar­na går upp i snabb takt.

VLT BLIR AN­VIA

Även för VLT sked­de en lin­jeänd­ring 2008. Un­der den nye VD:n Ti­mo Cavén och med stöd av nya dri­van­de äga­re for­mu­le­ra­des en stra­te­gi med in­rikt­ning mot star­ka­re till­växt. Det­ta följ­des upp ge­nom fö­re­tagsin­köp, som syf­ta­de till en ut­veck­ling ”från te­le­kom­mu­ni­ka­tions­bo­lag till en di­ver­si­fi­e­rad kon­cern”.

För att mar­ke­ra den nya in­rikt­ning­en byt­te VLT i au­gusti namn till An­via, som be­skrevs stå för för­bin­del­ser och fram­åt­skri­dan­de. Den nya gra­fis­ka pro­fi­len syf­ta­de till att för­stär­ka bil­den av fö­re­ta­get som en en­het­lig, tidsen­lig fler­bransch­kon­cern.

köp­tes av börs­bo­la­get Evia.

BRA UT­VECK­LING I DNA

Äret 2008 bör­ja­de bra för DNA. Vid halv­års­skif­tet ha­de DNA 1,49 mil­jo­ner mo­bil­te­le­fona­bon­ne­mang, 300000 fler än året in­nan. Om­sätt­ning­en un­der and­ra kvar­ta­let var 50 mil­jo­ner eu­ro stör­re än året in­nan, 163 mil­jo­ner eu­ro. Re­sul­ta­tet för and­ra kvar­ta­let blev ef­ter fi­nansnet­to 23 mil­jo­ner eu­ro, ef­ter att året in­nan ha va­rit 7 mil­jo­ner eu­ro.

I in­ter­vju­er för­kla­ra­de Jan-Er­ik Frost­dahl att DNA bör­ja­de va­ra re­do att no­te­ras på bör­sen. Dock ha­de börs­ut­veck­ling­en va­rit ne­ga­tiv se­dan hös­ten 2007, var­för han me­na­de att det kun­de va­ra klokt att vän­ta än­nu en tid.

På en frå­ga från JT för­kla­ra­de Ma­ria Höglund att JNT in­te ha­de någ­ra pla­ner på att lik­vi­de­ra sitt in­ne­hav. ”Vi äger en knapp pro­cent och jag tyc­ker det hör till att vi har ett in­ne­hav i en mo­bi­lo­pe­ra­tör. För oss har en even­tu­ell börs­list­ning ing­en kon­kret prak­tisk be­ty­del­se för­u­tom att äga­ran­de­len blir me­ra lik­vid och vi så att sä­ga får ett mark­nads­pris på den [...] Det är bra att bo­la­get ut­veck­las po­si­tivt. Vi har ju va­rit med och star­tat upp DNA och re­sul­ta­tet av det ser vi nu”, kom­men­te­ra­de hon.

JT no­te­ra­de att DNA var i färd med att kö­pa upp ak­ti­er i bå­de An­via och Eli­sa. Jan-Er­ik Frost­dahl för­ut­såg att kon­so­li­de­ring­en in­om te­leb­ran­schen skul­le kom­ma att fort­sät­ta, men be­skrev

ägan­det i Eli­sa fram­för allt som en fi­nan­si­ell in­ve­ste­ring för DNA.

Det­ta var kanske in­te he­la san­ning­en. Ett spel om Eli­sa på­gick un­der ytan. Med ägan­det spritt på mer än 200000 äga­re kun­de det ges till­fäl­le att få ett stort in­fly­tan­de över bo­la­get även med en re­la­tivt mått­lig äga­ran­del.

KAMP OM ELI­SA

Ex­em­pel på det­ta ha­de getts i bör­jan av 2008 då den is­länds­ka äga­ren No­va­tor, som ef­ter hän­del­ser­na 2005 satt på drygt 10 pro­cent av ak­ti­er­na, gjort ett för­sök att för­änd­ra Eli­sas bo­lags­struk­tur och för­nya Eli­sas sty­rel­se. För­sö­ket miss­lyc­ka­des ef­ter att No­va­tor in­te fått till­räck­ligt stöd av bo­lags­stäm­man.

Men vad be­tyd­de den börsned­gång som hål­lit i sig he­la 2008 och som un­der hös­ten ut­veck­la­des till re­na ka­ta­stro­fen? För NAS­DAQ OMX, som den fin­länds­ka bör­sen var del av, blev årets fa­cit en re­kord­ned­gång på 42 pro­cent. Någ­ra sär­skilt svar­ta da­gar no­te­ra­des i sep­tem­ber, då bland an­nat in­vest­ment­ban­ken Leh­man Brot­hers an­sök­te om kon­kurs. I ok­to­ber sked­de ett nytt ras, ef­ter att al­la is­länds­ka ban­ker han­dels­stop­pats och fle­ra av dem sett sitt öde be­seg­lat.

Vad det­ta be­tyd­de för No­va­tor fram­gick snart. Den 13 ok­to­ber med­de­la­des att No­va­tor ha­de sålt sin an­del på 10,4 pro­cent i Eli­sa till för­säk­rings­bo­la­get Var­ma för 194 mil­jo­ner eu­ro. DNA var nu­me­ra näst­störs­ta äga­re i Eli­sa och ha­de del­ta­git in­ten­sivt i för­hand­ling­ar­na med No­va­tor. Må­let var, en­ligt Jan-Er­ik Frost­dahl, att ka­pa Eli­sa.

Ut­gång­en i kam­pen om No­va­tors ak­ti­er var en stor be­svi­kel­se för DNA:s fö­re­trä­da­re. En frå­ga många ställ­de var var­för kö­pa­ren blev just Var­ma och hur det kom sig att fins­ka sta­ten stöt­ta­de af­fä­ren ge­nom en för­bin­del­se att kö­pa minst hälf­ten av de ak­ti­er som Var­ma för­vär­vat.

Marias galleri: Anne Törnqvist

”Glädjer både kunder och kollegor med sitt glada humör. Kan det mesta om JNT:s tjänster till konsumentkunder.”

Marias galleri: Janek Ahlvik

”Positiv och social försäljare som ser möjligheter överallt. En entusiastisk idéspruta.”

Marias galleri: Andreas Lönnqvist

”Lugnt, systematiskt och med bred teknisk kompetens tar sig Andreas an de mest varierande utmaningar.”