FRAMTIDEN äR NU
2011: Framtidsfrågornas år
Efter den stora finanskrisen 2008 verkade det som om ekonomin aldrig riktigt ville lyfta igen. 2009 hade BNP i Finland rasat med hela 8,5 procent, 2010 och 2011 var konjunkturen positiv, men innan BNP-fallet hade återhämtats dök konjunkturen igen rejält.
Trots detta blev även 2011 ett år med kraftfullt positiv utveckling för JNT. Allt fler kunder anlitade JNT för data, telefoni och TV-tjänster. Fibernätet nådde allt fler hem och företag och överföringshastigheterna blev allt snabbare. Antalet kabel-TV-hushåll ökade, betal-TV- tillväxten fortsatte. IP-TV ökade kraftigt under året. Den fasta telefonin minskade, men tjänsterna relaterade till telefonin ökade. Försäljningen av IT-supporttjänster till företagen ökade, liksom försäljningen av hårdvara till konsumenter och företag.
Maria Höglund kunde i årsberättelsen konstatera att JNT-regionen var ledande i Finland i fråga om fiberanslutningar. Ett brett samarbetsnätverk med lokala, nationella och internationella aktörer bäddade för ett ökat tjänsteutbud. ”Tekniken utvecklas och sätten att kommunicera ändrar, men i grunden består vårt uppdrag, att förse vår region med de bästa förutsättningarna för att dra nytta av de möjligheter som data och telekom ger”, sammanfattade hon.
Vid utgången av året hade 43 procent av hushållen i JNT:s nät fiberuppkoppling till fastigheten. Av bredbandsanslutningarna gick
IT-support för företag har som affär växt allt mer. JNT:s viktigaste affärsområden 2011: data, tele, TV och IT-support.
32 procent över fiber.
En av årets nyheter var att JNT lanserade så kallade MultiDuo-anslutningar, som kombinerade fast bredband från JNT med mobilt bredband från DNA. En annan att JNT öppnade en nätbutik.
JNT ÖPPNAR NÄTBUTIK
Nätbutiken var ett resultat av samarbetet kring Gridit. I mars 2011 öppnade JNT-butiken som en av ett tiotal i Finland i en samordning lansering och beskrevs av Gridits VD Kari Vuorinen som
Kopparledningarna har ersatts av fiberkabel. Men liksom telefonmontörerna i gamla tider är också dagens IT-tekniker ett rörligt släkte. Richard Finnberg, som arbetar med JNT:s nätsupport, matar in nya data.
en finländsk serviceinnovation:
”Konceptet, som även väckt intresse utomlands, kan jämföras med verksamhetsidén bakom butikskedjor. Gridit fungerar som centralaffär och grossist samt tecknar avtal med olika serviceleverantörer. Produkterna tillhandahålls via de lokala nätverksbolagen, som verkar som närköp i sina respektive regioner. Produkterna levereras till kunderna via lokala aktörer och faktureras i samband med nätverksbolaget normala månadsräkningar.
Det finns inga motsvarande webbkoncept någonstans i världen. Lokal service är den starka sidan i
Richard Finnberg i samspråk med Karin Mäenpää, delägare till klädbutiken Wautsi i Jakobstad.
Gridits affärsmodell: det lokala bolaget som är en pålitlig och bekant aktör hjälper kunderna med eventuella problem.”
Framför allt lyfte Kari Vuorinen fram att man nu kunde köpa eller hyra filmer, musik och PC‐spel i lokalnätbutiken. Vid starten fanns över 2500 filmer och 9 miljoner låtar tillgängliga.
I JNT:s presentation hette det att lokalnätbutiksmodellen var ”en naturlig fortsättning på det vi har sysslat med i över hundra år, det vill säga lokal service med lokalt innehåll. [...] Inom våra bredbandstjänster har utbudet inte hållit samma
Lokalnätbutiken öppnade i mars 2011 som ett koncept som beskrevs som unikt. Det gemensamägda bolaget Gridit fungerade som grossist, medan produkterna tillhandahölls i ’närköp’ hos de lokala bolagen.
nivå som våra övriga tjänster, till exempel kabel-TV. Tack vare lokalnätbutiken får vi nu ett utökat serviceutbud till kunderna.”
Hyrfilmerna och musiken var bra exempel på det, och tjänsterna fick i testskedet ett gott mottagande av JNT:s personal. Trots allt var satsningen på lokalnätbutikskonceptet en risktagning, och framgången var beroende av faktorer som JNT inte kunde påverka. I november konstaterades i JNT-styrelsen att volymutvecklingen för lokalnätbutiken inte var tillfredsställande. Gridits ekonomi var redan ansträngd, och tekniken uppvisade barnsjukdomar.
”Många ville i stundens infall se filmer som butiken bjöd ut. Men det hände för ofta att leveransen krånglade. Att återkomma till kunden nästa dag och leverera filmen var ingen god reklam för tjänsten”, kommenterar Stefan Skytte.
Nöjespaket dominerade nätbutikernas erbjudanden. Tilltalet var lokalt, men mycket av materialet producerades gemensamt.
Beslutet, en bit in på 2012, blev att avslutna nätbutiken liksom alla avtal gällande den tekniska plattformen. Gridits roll reducerades till att vara koordinator av TV-tjänster åt ägarbolagen, med JNT som ett undantag. JNT hade som framgått på kabel-TV-sidan ordnat TV-tjänsterna via Anvia och på IP-TV-sidan med Ålcom.
Stefan Skytte menar att problemet var för högt ställda förväntningar och ägarbolagens egenintressen. ”Med en mindre kostym hade projektet kunnat lyckas. Drivet fanns nog. Det planerades och visionerades, men idéerna var inte färdiga när de fördes till ägarbolagen. Jag vågar påstå att utfallet hade blivit ett annat om man inom Gridit först hade kört i gång med TV-samarbetet, för att få en ekonomisk grund och samarbetserfarenhet. Efter det kunde man ha plockat in nya tjänster.”
Håkan Löfqvist: ”Det tar sin tid att utveckla och köra in nya koncept, speciellt i denna bransch där många olika tekniska lösningar är möjliga och en uppsjö av tjänster finns. Jag tror på konceptet fortsättningsvis, men det behövs en lite annan approach och en teknik som är klar före lanseringen.”
TEKNISKA UTMANINGAR
Att tekniken är ständigt förnybar, och tekniska lösningar därigenom obeständiga, gavs även andra exempel på under 2011. Ett exempel med globala konsekvenser var Nokias beslut i
Ur kundtidning riktad till företag. Fyra JNT-försäljare i högsta beredskap med företagsbilen lämpligt i synfältet.
februari att överge operativsystemet Symbian och övergå till Microsofts Windows Phone 7. Symbian hade sedan lanseringen 1998 dominerat mobilvärlden, men nu var uppenbart dess saga all. Den stora frågan var hur framtiden nu såg ut för Nokia.
Ett annat exempel var det mångåriga misslyckandet med att få volym i @450-nätet.
Var finns det där Internet, är en fråga som Multi.fi:s och JNT:s pionjärer ibland haft att ta ställning till. Internet finns bland annat här, förklarar Sven Wannäs.
Som nämnts hade Datame, ägt av Finnetbolag, övertagit detta nät i 450 MHz-bandet av Digita. I mars 2011 fick Datame klartecken av statsrådet för att byta teknik i nätet. Den radioteknik som ursprungligen valts, Flash-OFDM, var i slutet av sin livscykel, som saken diplomatiskt uttrycktes i ett pressmeddelande. Andra beskrev Flash-OFDM som en katastrof.
Valet på ersättande teknik föll på CDMA2000, det mest seriösa alternativet till den dominerande 3G-tekniken HSPA. CDMA beskrevs som en standardiserad teknik som användes i
frekvensområdet 450 MHz i 137 länder. Teknikbytet för Datames kunder, omkring 25000, förutsågs ske i slutet av 2012.
En affär som uppmärksammades under året var DNA:s köp av Forte Netservices. Detta bolag, med 37 anställda i Esbo, Moskva, St Petersburg och Bangkok, var specialiserat på IT-tjänster till företag i ett sextiotal länder.
I november tog JNT-styrelsen del av planerna inför den utauktionering av frekvenser i 800 MHz- bandet som var att vänta. Något politiskt beslut i saken fanns ännu inte, men inom Finnetgruppen pågick lobbying för att de lokala bolagen skulle få tillgång till en del av frekvensområdet. Detta ”för att nå glesbygden med 100 Mbps i stället för att bygga fiber”.
En efterfrågad innovation för JNT:s del under året fick namnet MultiDuo, som stod för ett kombinerat abonnemang på en minst 8 Mbps fast bredbandsanslutning och ett mobilt bredband på 1 Mbps hos DNA. Fakturan fick kunden från JNT.
I en genomgång av teknikläget, som Kenneth Nylund gjorde för JNT-styrelsen i februari 2011, nämnde han att IT-support för företag växte allt mer som affär. Den nya IP- centralen (PGW) var i drift sedan april 2010, men en utfasning av AXE låg säkert ett antal år framåt i tiden. En fråga att småningom ta ställning till gällde IP-TV-tekniken; på några års sikt var att förutse att allt fler kunderbjudanden i stället skulle bygga på TV via Internet.
Hur surfar man tryggt? JNT-tidningen 2011 intervjuade barnen i Näs skola i Larsmo om deras surfvanor.
Frågan ställdes också vad det betydde att det nyss meddelats att IPv4-adresserna (till antalet 4,2 miljarder, i den fjärde versionen av Internetprotokollet) var på väg att ta slut globalt. Svaret var att det har betydelse. De IPv6-adresser (alltså adresserna i den sjätte versionen av
Pärmen på JNT:s kundtidning våren 2011. Huvudtemat var nätbutiken, med möjlighet att hyra film på nätet.
IP-protokollet) som successivt kunde förväntas ta över skulle ha andra egenskaper och krävde ett annat användargränssnitt. I något skede behövde JNT:s medarbetare få en utbildning i detta.
Glädjande besked följde efter Kommunikationsverkets besök på JNT i maj. Huvudsyftet var
Håkan Löfqvist, med pedagogisk talang och stor vana att möta kunder, har initierat många affärer för JNT.
att granska datasäkerheten, och betyget till JNT blev berömligt.
FORTSATT FIBERKONKURRENS
Fiberutbyggnaden under 2011 präglades av fortsatt konkurrens med PÖF och NU-net.
Schablonbild av olika sätt att dra kabel. Ju fler hushåll som kan anslutas i samma arbetsprocess, desto lägre kostnad.
Det började dock märkas att JNT i kraft av sin kapacitet och professionalism hade en fördel. En återkommande utmaning för JNT-teamet var att korrigera den bild av JNT:s erbjudande som man ibland mötte. Fortfarande spreds rykten som hävdade att JNT:s nät inte skulle vara ”öppet” och att JNT snart skulle stänga de gamla kopparnäten.
Samtidigt blev det, i takt med att fibernätet blev allt mer utbyggt, lättare för JNT att besluta om utbyggnad till nya gårdsgrupper, även om man inte fick ihop förhandsbeställningar av hälften av hushållen. Ju finmaskigare nätet blev, desto mindre kostsam blev ju den fortsatta utbyggnaden.
Året präglades av att en stor mängd informationspaket om fiber skickades ut till alla delar av JNT-området. De större upplagda mötena med presumtiva kunder inskränkte sig till fyra: i Kackur, Lillby, Kovjoki och Forsby, Nykarleby.
I Kackur föranleddes mötet av att Larsmo kommun berättade om planerna för kommunalt avlopp. I Lillby gällde frågeställningen kabel-TV via JNT eller IP-TV via PÖF. Lillbyborna uppfattades i det stora hela vara nöjda med JNT, ”men det finns ett antal som aktivt jobbar för att få lillbyborna med till PÖF”. I Forsby, Nykarleby, var diskussionen livlig om såväl Internet som TV. Det framgick att NU-net året innan gett en presentation som uppfattas som ”flummig” och som inte lett till någonting.
HOT MOT TV-BRANSCHEN
En av de stora trender som började diskuteras mer allmänt under 2011 var konvergensen, det vill säga den allt större ’sammansmältningen’ av olika tekniker och medier. En grundläggande sådan gäller den mellan telefonteknik och IT, en annan mellan olika radiotekniker (vilket i fråga om 4G- tekniken LTE varit den vinnande formeln).
En tredje exempel på konvergens är att de stora amerikanska IT-bolagen, som Microsoft, Google och Apple, nu allt mer tog över mobil-
Kampen om teknikstandarderna är ett rävspel på högsta nivå. Här visas varför LTE blivit den vinnande 4G-tekniken, nämligen genom konststycket att bygga på och sammansmälta de tre konkurrerande 3G-spåren. Arkitekterna bakom LTE finns framför allt inom Ericsson.
branschen. Apples lansering av Iphone 2007 var en självklar brytpunkt. Nästa steg handlade uppenbart om TV, kommenterade Tomas Augustsson i Svenska Dagbladet i november 2011:
”Egentligen är det otroligt hur bra TV-branschen klarat sig. TV-apparaterna står fortfarande kvar i vardagsrum och kök och i de flesta fall kommer signalerna in på samma vis som tidigare. Det mest
Komponenter i kommunikationsnäten finns överallt omkring oss. Kabel-TV-antennförstärkare i stadsdelen Skatan i Jakobstad.
sensationella som hänt är att många hushåll under de senaste åren också börjat titta på TV via bredbandsnätet.”
Nya aktörer var emellertid på väg in. De drog nytta av ny teknik som gjorde att de kunde samla TV och olika former av dataspel och IT-tjänster i
Strävan är allmänt att gräva ned kablarna, men är det alltid tekniskt och ekonomiskt försvarbart? Exempel på Skatan i Jakobstad.
mobilerna. Musikindustrin hade redan fått se hur IT- företagen förändrat affärerna. Nu var siktet inställt på TV-branschen.
IT-företagen vill knyta ihop TV-apparaterna med andra prylar som de redan tagit kommandot över, som mobiler, surfplattor och datorer, sammanfattade Tomas Augustsson. ”Konsumenterna ska lockas med att de får tillgång till samma innehåll överallt.”
5G – STÄNDIGT UPPKOPPLAT
Men ett bolag som JNT måste fundera på mer än så. Lika viktig som ett kraftfullt bredband är mobiliteten. 2011 var mobilt bredband en självklarhet för kunderna, åtminstone i områden nära bosättningar. Men hur skapar man ett kraftfullt bredband, vars kapacitet man kan lita på alltid och överallt?
4G var en bit på vägen, men hade 2011 ännu inte ens nått JNT- regionen. Dessutom skulle även en kommande mobil kommunikation på nivån 100 Mbps ha sina begränsningar.
Historien om teknikgenerationerna ger åtminstone ett tydligt besked: ju större kapaciteten blir, desto mer kapacitet efterfrågas. Mobil kommunikation innebär fördelar för praktiskt taget all mänsklig verksamhet. Därför är det lång väg kvar innan teknikutvecklingen, och med den affärsutvecklingen, nått en slutpunkt.
Detta visas siffermässigt i mobiltelefonutvecklingen. I åttiotalets början förutspådde konsultbyrån McKinsey att antalet mobiltelefoner i världen år 2000 skulle vara en miljon. Antalet visade sig bli 793 miljoner. I december 2008 passerades gränsen 4 miljarder. I juli 2010 var antalet 5 miljarder.
Teknikgenerationerna 1G, 2G, 3G och 4G lanserades kommersiellt 1981, 1991, 2001 och 2009. Ericssons gissning är att 5G-konceptet kommer att handla om att med exakthet och säkerhet samordna olika typer av radiokommunikation.
Ingen skulle i mobiltelefonins barndom ens i de vildaste gissningarna ha förutspått att de största mobilmarknaderna efter tjugo år skulle vara Indien och Kina.
Hur länge kan antalet fortsätta öka? Ericssons chef för radiotekniken, Marie Westrin, sade så här 2009: ”Talar vi om antalet uppkopplingar, connections, tror jag att vi bara har sett en försiktig början. Om tio år kanske de är 50 eller 60 miljarder.”
Det handlar då förstås inte bara om att världens människor kommunicerar med varandra, utan om att också maskiner, apparater och föremål gör det. Marie Westrin: ”Allt kommer att bli uppkopplat överallt, tillverkningskostnaden kommer att gå ner enormt. Jag har arbetat med GSM från första början, vi har alltid haft mer positiva prognoser över utvecklingen än någon annan – och vi har alltid tagit till i underkant.”
Väsentligt är att uppkopplingarna kommer att vara av mycket olika natur. Vissa kommer att behöva bara lite bandbredd, andra kommer att behöva stora bandbredder för att överföra stora mängder data. Vissa kommer att ha ett varierat behov, för att kunna sända mycket information ibland och lite ibland.
”Det kommer att bli nödvändigt att differentiera uppkopplingen efter behovet. Troligen blir det utgångspunkten för vad 5G kommer att handla om”, säger Marie Westrin.
Hittills hade utvecklingen inom mobilkommunikationen handlat mycket om radiogränssnittet, hur signalerna tar sig mellan masten och telefonen. Men i fråga om ökade hastigheter i radioöverföringen kommer fysikens lagar i något skede emot. Kodningsalgoritmerna sätter en gräns.
Normalt struntar slutanvändaren i vilka vägar signalerna går. Huvudsaken är att det funkar. Men de framtidsfrågor som Marie Westrin och hennes kolleger funderar över är också frågor för JNT. Hur kommer utvecklingen att bli? Vad kommer JNT:s kunder att fråga efter? Hur klarar JNT att bemöta kundernas framtida förväntningar i fråga om kommunikation?
För JNT är framtiden nu.
Marias galleri: Jonas Westerlund
”Vår nyaste resurs. Företagskundernas IT-lösningar hör till specialiteterna.”
Marias galleri: Annika Westerlund
”Social och utåtriktad med ett stort intresse för sitt jobb och kunderna.”
Marias galleri: Leif Bexar
”Med gedigen erfarenhet av nätbyggnad och underhåll har Leif nu koll på att den infrastruktur som byggs blir dokumenterad för framtiden.”
